- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
48

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svensk bygdeforskning af SVEN LAMPA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som i sin Beskrifning öfver Wärmeland(1771-79)
skildrar »Hedna Tidehwarfvet fore Olof Trätelja» och
likaså efter densamme, som bland »landets Höfdingar»
upptager icke blott den nämnde »Thori Jotun af Werma»,
utan många liknande potentater, t. ex. den i Brå
valla slaget deltagande »Sten af Wänern», äfven
benämnd »Jette i Stensrud» o. s. v.

Och dock kan man ur Fernows bok hämta en myckenhet
goda upplysningar om Värmland i äldre tider. Så
ock rörande Västmanland i den ofta på Atlantican
byggande Grau’s landskapsbeskrifning (1754) med dess
intressanta af bildningar af runstenar och kyrkor,
vidare ur Broocmans östgötabeskrifning (1760) och
främst ur Hülphers omfattande arbete öfver de flesta
norrländska provinserna (1771-93). Såsom exempel
på stadsbeskrifningar kan nämnas Bussers om Uppsala
(1769-73), till hvilken forskaren i lärdomsstadens
historia ännu ofta måste vända sig.

Vid midten af 1700-talet gjordes äfven de första
försöken till en sammanfattande skildring af hela
landet. Visserligen hade redan ett århundrade
förut en ansats härtill blifvit gjord af de gamla
antikvariernas samtida Wexionius-Gyldenstolpe (1650),
men på latin och således endast för de lärda. Nu
framträdde (år 1741) två arbeten med detta syfte,
det ena vidlyftigt anlagdt: Saluius’ Beskrifning
öfver Sveriget
, som dock stannade vid en enda
del och därmed blef en landskapsbeskrifning öfver
Uppland, det andra helt sammanfattande: Tunelds
bekanta Geografi. Denna blef en anlitad handbok,
som med den ena upplagan efter den andra ökades i
omfång, tills den i sin sista upplaga blef en hel
serie landskapsskildringar. En viktig roll har detta
arbete spelat särskildt af den anledning, att menige
man därur hämtade sin kunskap om bygderna.

I hög grad intressanta och af verklig betydelse för
kännedom om bygdelifvet äro ett par tyska författares
skildringar af sina resor i Sverige under 1800-talets
första decennier: Arndts af år 1804, Schuberts
1817-20. I många afseenden öfverträffa de en hel del
inhemska bidrag från den tiden. Bygdeforskningen
fortgick alltjämt efter de äldre principerna,
t. ex. i arbeten som Elers’ om Stockholm (1800
-01), Lindskogs om Skara stift (1812-16), Bexells
om Halland (1817-19), för alt nämna några af de mera
betydande. Tilltagande noggrannhet och kunskap kan man
nu finna hos en naturforskare som Ahlquist (Öland,
1822-27), en fornforskare som Holmberg (Bohuslän,
1842-45) eller en det praktiska lifvets man som
Widmark (Hälsingland, 1849

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1912/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free