Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från Hallands Väderö af PAULUS ROMARE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det mera samlade området längst i norr, som kallas
Tångakärret, är äkta, orörd, nästan ogenomtränglig
vildmark. Allt hvad Väderön har att bjuda på
af träd och buskar finner man härinne i härlig
förvirring. Helst bör man se detta stycke nordisk
urskog på hösten, då lofven fallit och blottat
stammars och grenars egendomliga arkitektur, eller
tidigt på våren, medan kärren ännu stå fulla af
speglande vatten.
Under vår vandring öfver ön har eftermiddagen gått,
och när vi komma ut på enmarkerna vid öns nordspets,
står solen nära horisonten. Vi äro just i närheten
af »stenstugorna», Väderöns arkeologiska sevärdhet,
och vi vilja se dem, medan dagsljuset varar. En del
af dem ligga vid en liten vik nära Store Tånge. För
icke fackmannen är det ej mycket att se, men vi kunna
dock mer och mindre tydligt urskilja deien rundel
liggande stenarna, som visa stugornas omkrets, och
framför dem stenrader och uddar af gräsvallen, hvilka
skjuta ut i viken som bryggor. Man har velat förlägga
dessa stugors ursprung ända till stenålderns tid,
men troligare tycks vara, att de äro aflångt yngre
datum och utgöra rester af mera tillfälliga boplatser
för fiskare. Däremot har man genom gräfningar i
strandvallarna, särskildt vid Sandhamn, ochgenomde
fynd, som där gjorts, bestämdt kunnat konstatera,
att ön under senare delen af stenåldern verkligen
varit bebodd.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
