Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hjärtat af Järnbäraland af VILHELMINA SAMUELSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanalisera äfven en del af Norbergsån, men det blef
aldrig af. I stället anlades 1856 en af Sveriges
första järnvägar – om jag minns rätt den tredje i
ordningen. Den gick från Kärrgrufvan till Ängelsberg
och hade sin egen tågordning. Medan ångbåtsfarten på
kanalen var öppen, skulle ett tåg vara litet mera
afsedt för passagerare och afgå ungefär kl. 11 f. m.
Men nog blef klockan ofta 12 och mer till, innan det
kom i väg. Det gick dock aldrig före den utsatta tiden.
ÖSTRA FLYGELN VID ANGELSBERG. E. Törnell fot.
Värre var det, om man var tvungen använda
t. ex. morgontåget. Det skulle afgå vid 5-tiden. En
gång då jag skulle med, fick jag sitta vid den
lilla primitiva stationen till närmare 7, innan
affärd blef. Fjorton dar senare skulle jag samma
led och kom till stationen före 5 – lagom för att
se röken af det försvinnande tåget. Jag hann ej ens
vinka från landsvägen, så att föraren såg mig. Men
om jag det hunnit, så hade jag varit räddad, ty
då hade han stannat och tagit mig upp. Det hände
litet emellan. En gång hade jag brådt och kunde ej
begripa, hvarför vi sutto så fasligt länge vid en
station. Måste slutligen fråga och fick till svar:
»direktören har inte kommit tillbaka än; han är uppe
vid herrgården och äter frukost».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
