- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
193

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I hjärtat af Järnbäraland af VILHELMINA SAMUELSSON

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högtidligheter. – Första tanken på ett
Engelbrekts-monument i Norberg upprann hos en
gammal norbergsbo, musikdirektör L. G. Petterson,
som meddelade den till arkitekten Ferdinand Boberg,
och denne gaf snart förslag och ritning, som också
följdes.

Det var inte första gången dessa båda män arbetat
tillsammans. Medan Boberg var liten, hade han någon
tid bott i Norberg, där fadern var gruffogde. Därför,
när Norberg för några år sedan behöfde ett nytt
grafkapell, fick direktör Petterson den idén alt
fråga, huruvida Boberg ej kunde finnas villig att utan
större ersättning göra ritning till ett sådant. Och
ritningen kom, utarbetad gemensamt af honom och hans
hustru. Den var så tilltalande, att kommunen beslöt
bygga efter den, oaktadt kostnadsförslaget slutade på
en betydlig summa och oaktadt det nog fanns missnöjda,
som menade, att de döda ej behöfde sådan lyx. Men
den segrande meningen förstod konstnären, förstod
att det kapellet skulle komma att till de lefvande
tala om tröst midt under sorgen, om lif midt under
förgängelsen.

Boberg har sagt, att när han gick till sitt värf,
kommo några ord af skalden Stagnelius för hans
minne. Det var slutstrofen i dikten »Flyttfåglarne»,
som lyder så:

»När grymt sig förbyter
ditt jordiska väl,
när höstvinden ryter,
gråt icke, o själ!
Där ler bortom hafven
mot fågeln en strand;
på hinsidan grafven
är äfven ett land,
förgylldt af den eviga morgonens brand.»

och så byggde han kapellet i två afdelningar. Den
främre, där begrafningen försiggår, är hållen i
halfmörka toner, och genom dess fyra i olika färger
målade fönster faller ett vackert, men dämpadt sken
öfver den dödes kista och de sörjandes anleten. Från
den bakre afdelningens helhvita vägg åter framträder
i klart ljus, belyst af ett par höga, framifrån
osynliga fönster, lifvets ängel med trösten: »Döden
är uppslukad i seger».

Korset, törnekronan, ankaret, ringen, stjärnan
och hjärtat ingå öfverallt som motiv såväl i
de utomordentligt vackra gipsornamenten som i
inredningens alla smådetaljer, ända till ljuskronorna
i taket och altarduken. Orgeln är nedsänkt bakom
altaret och har mycket vacker ton. Det hela gör,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1912/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free