- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
196

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En färd Bollnäs-Orsa af ELISABETH THORMAN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och myrar» lockade ej till odling. Tidigast odlad och
känd är Alfta med sin vida bördigare jordmån. Här
drager konung Sverre år 1178 fram på sin färd från
norra Dalarna till

Trondhjem. På 1300-talet betecknas »Alpta» som
en socken, lydande under det redan då betydande
»Baldanses» (Bollnäs). De intill älfven boende
hälsingarna få under 15- och 1600-talen främmande
grannar, de inflyttande finnarna, i de angränsande
stora skogarna. Vid denna tid öfvergår den västligare
delen kring älfloppet från att vara fäbodar till
ständigt bebodd bygd och egen socken under namn
af Öfver-Alpta, sedermera Öfveråker och till
sist Ofvanåker. Slutligen blir, under slutet af
1700-talet, den mest aflägsna delen, där dittills
ett och annat bruk varit de enda kulturplatserna,
egen socken med namn af älfven och det mest betydande
bruket, Voxna. – Från den urgamla moratrakten sprider
sig befolkningen och vidgar sig den odlade bygden
uppefter Ore-älfven för att dock ännu så sent som
i våra dagar lämna ett bälte af obrukbar mark, af
dyster ödslighet mellan den sista dalabygden och den
närmaste hälsingebyn.

illustration placeholder

KLOCKSTAPELN VID ALFTA KYRKA.

K. I. Beermann fot.

Är man vid studiet af litteraturen öfver Hälsingland
(före 1300-talet benämningen på Norrland i dess
helhet) tidigast hänvisad till sådana beskrifvare,
som med knapp kunskap förena vidtsväfvande fantasi
(Adam af Bremen omkring 1000), tyda däremot en del
samtida sagor på resande köpmäns praktiska och säkra
kunskap om det aflägsna landet. En senare, trovärdig
beskrifvare är Olaus Magnus (1500-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1912/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free