- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
219

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall af MARIA RIECK-MÜLLER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig tilldelad en kronolott såsom godtgörelse för den
plundrade och brända kaplansgården.

Visserligen byggdes och planerades här och sträfvades
redligen och af alla krafter under de följande
åren; och omkring den gamla kyrkan – hvars skonande
väl egentligen berodde på, att ryssarna ansågo den
lämplig som inkvarteringsställe och sjuksal under den
fortsatta plundringen rundt om i byarna – växte så
småningom upp ett nytt Sundsvall »i ett föryngradt
och då ganska reguljärt skick». Godt om utrymme
fanns det äfven, ty stora tomtsträckor användes
till kålland och »kryddgårdar,» där handelsmän och
handtverkare idkade ett vederkvickande småbruk –
vederkvickande icke minst för de mörka höstkvällarnas
kålrotstjufvar. Och längs Selångerån, på hvars norra
strand Norrmalms små fiskargårdar nu börjat växa
upp, stodo åter rader af sjöbodar och magasin, där
sallskutor och fiskarbåtar lade till med sina laster.

Efter broarnas återuppbyggande kom det ju också
fart i det afbrutna gamla marknadslifvet, då
stadshandelsmän och handtverkare med drängar och
foror åkte mellan socknarna och sålde »i stånd» på
de vanliga »bytesplatserna», därifrån återkommande
med nya foror af fågel, skinn, tjära, smör och andra
landsprodukter.

Men ännu efter ett tiotal år måtte staden likvisst
inte ha tett sig mycket ansenligare än en mindre
köping eller ett fiskeläge – att döma af det vitsord,
som Linné i beskrifningen af sin lapska resa ger
Sundsvall, hvilket han då passerade, så lydande kort
och godt: »att staden vore en liten fläck mellan två
höga backar».

Efter denna tidpunkt hade väl ändå idogheten, det
sega tålamodet och den inneboende sunda lifskraften
ledt fram mot utveckling åt mer än ett håll; ty
förutom en ökad rörelse hade folkmängden, som 29
år efter mordbranden gått upp till 1,054 personer,
i början af 1770-talet stigit till 1,627. Och om
också de fredligare tidsförhållandena och en rätt
liflig inflyttning härvidlag spelade en viss roll,
så låg säkerligen grunden till denna utveckling, som
fortgick in mot det nya seklets början, hufvudsakligen
i den egna, härdade kraften hos ett borgerskap,
där vidriga öden och hårda tider sållat och siktat
släktet så utan nåd, att endast det starkaste och
lifskraftigaste kunde finnas kvar.

Redan 1737 börjades – enligt Abr. Hülphers uppgift –
anläggning af en ny kyrka af sten, mycket ljus och
vacker i 8-kant på en höjd utanför västra tullen. På
grund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1912/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free