Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall af MARIA RIECK-MÜLLER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en källa till glädje, ömsom till förtret. . . Lif och
rörelse öfverallt! Litet hvarstans nya penseldrag,
som gjorde den gamla taflan nästan oigenkännlig.
Endast fiskarnes gårdar stodo där oberörda,
som det tycktes, af den nya tidens anda. Hvem
kan väl någonsin glömma »Sörgatorna» med deras
låga husrader och röda plank med tjärade portar,
bakom hvilka det säkerligen gömde sig en hel värld
af minnen från gångna tider. Där stod fiskarbod och
ladugård liksom förr i världen och på den grönskande
gårdsplanen med sin brädgång tuggade geten ogräs
under väntan på boföringen till skären, alldeles
som om det fortfarande vore landsort rundtomkring
med marknadslif och borgarsocieteter, och utan att
förstå, huru verkligt förnäm den lilla borgargården
komme att te sig för minnet i all sin gammaldags
enkla stil och afskildhet.
Men både de nya och de gamla gårdarna skulle inom
kort finnas endast som minnen.
Sommaren 1888 kom, het och torr. Och för tredje gången
blef här förintadt af elden det som generationer byggt
och förnyat. Vår stad låg där åter som en hög rykande
ruiner – nu endast med den skillnaden, att den vid
denna tidpunkt ägde en så säker ekonomisk grundval,
att hvarken hopplöshet eller nöd ökade bitterheten
i de gjorda förlusterna af hem och härd.
Den företagsamhet och skaparglädje, som utmärkte det
nya Sundsvalls uppståndelse ur askan, tillhör, liksom
resultatet af de gångna årens verksamhet, en så sen
tid, att det som här gjorts bäst talar för sig själf.
Det Sundsvall, som i våra dagar namnes »Norrlands
hufvudstad» och som är centrum i ett af världens
förnämsta trävarudistrikt, har också under dessa två
decennier af sitt senaste skede haft att framvisa så
många anmärkningsvärda företeelser i sin utveckling,
att ingen med vaken blick för de ekonomiska värdena
och affärsverksamhet i stort kan vara främmande för
den numera inte »lilla medelpadsstaden».
Lika förändrad som Sundsvall blifvit till sin yttre
fysionomi, lika främmande för de gamla stadsborna
äro också dragen af de människor, som numera kallas
sundsvallsbor. Efter den senaste branden ha efter hand
de gamla infödda familjerna skingrats. Många hvila
nu där ute på kyrkogården bortom västertull, många ha
sökt hemortsrätt på andra håll, och det är nu endast
ett fåtal af gångna tiders släkter, som finnes kvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
