- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
237

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fotvandring Undersåker-Ocke af EBBA HELLSTRÖM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vallbo genom den härligaste barrträdspark, där gråa
lafskrikor ljudlöst flögo och bredde ut sina dämpadt
röda stjärtar som glada färgklickar i naturen.

Myggorna huserade grymt, och halft uppätna nådde vi
Vallbo, beläget som en grön platå i den härligaste
krans af delvis snötäckta fjäll. Närmast höjer sig
Middagsvalens skogklädda, litet krökta topp, som
härifrån ter sig synnerligen intressant. I Vallbo
finns kapell, där lappmässa hålles två gånger om året,
samt ett par gårdar. Det ena folket bor i sin ljusa
och trefliga ladugård. Där var långa rader af bås
för korna, och i kalfkätten, ordnad som en löfsal,
spatserade sagolikt rena små kalfvar omkring i
hvit oskuld. Utanför var husbondfolkets möblemang
placeradt. Det såg så innerligen trefligt ut, både
för folk och fä!

Vi fingo natthärbärge i en stuga, och den del af vår
lekamen, som myggen ratat, lades till hvila i små
trånga soffor och sof bra tills solen på nytt rann upp.

Lappen Tomas Fjällsten skulle denna dag visa vägen
österut till Hosjöbottnarna, där nästa nattkvarter
skulle finnas i ett lappläger.

Och så bar det af. Tomas kilade före på sina små
krokiga ben, och vi kilade efter så likt honom som
möjligt. Han följde renstigar, sprang i tusen små
bukter, kastade tvärt in på en ny stig och slängde
sig då och då ned i mossan, tände pipan och hvilade.

illustration placeholder

JÄMTLANDSLAPP. Teckning af förf.

Rasterna användes att lära oss lappskick och
seder. »Sir du, lilla jungfrun, jag säjer du åt dej,
men du ska säja ni åt mej, för jag är en gammal man,
sir du!»

Han berättade också öm uppkomsten af sitt släktnamn
Fjällsten.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1912/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free