- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1912 /
240

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fotvandring Undersåker-Ocke af EBBA HELLSTRÖM

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Falkfångarfjällets östra del och följde Storån
till Högläkardalens fäbod, som genom sin mjölk
och sitt färska bröd gaf oss en stark känsla af
civilisation. En snäll pojke rodde oss utför ån, genom
»Döda skogen» ner till Bydalen, den kända turistorten
mellan Drommen och Västerfjället. För sina vänliga
människors och präktiga femtio-öres-härbärgens skull
kommer Bydalen alltid att bevara en särskildt god
klang för våra öron.

Vi kände oss dock som mer eller mindre ruskiga
individer efter dessa dar i vildmarken, hvarför vi
snart nog skuddade Bydalens stoft af våra fötter
och drogo upp mot det lättbestigliga Västerfjället,
där vi åter kände oss som hemma.

Däruppe inväntade vi solnedgången och beundrade några
enstaka renars språng öfver fjället. Nu mörknade
skogarna rundt om och lågo utbredda som dystra mattor;
en och annan sjö glimtade fram, endast uppe på fjället
sken ännu solen. I väster, där de snöfläckiga fjällen
syntes ända till norska gränsen, blef himlen röd,
och hastigt sjönk solen bakom Åreskutan för att efter
några timmar åter titta upp österut i närheten af
Storsjön.

Nu togo vi en genväg från toppen till en fäbod strax
nedanför skogsgränsen, gingo vilse och fingo i timtal
arbeta oss fram genom en riktig urskog med rikaste och
hindersammaste växtlighet, tills vi nådde Strömvallen,
en fäbod med turisthydda. Det var stekhett, nattens
och morgonens strapatser började kännas i benen,
och vi hvilade därför till eftermiddagen.

Nu återstod blott tre timmars skogsvandring till Ocke,
vår hemort för sommaren. Svalkade och upplifvade
tågade vi sjungande fram, glada att ej möta någon
mer musikaliskt bildad person. –

Snart skymtade Indalsälfven fram vid Ockesjön, och
åskan gaf en dånande salut för vår hemkomst.

illustration placeholder


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1912/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free