Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ÖSTGÖTAKYRKOR. 99
då tornet var för svagt, men oftast naturligtvis därför, att
kyrkan saknade egentligt torn. Vid denna tid började de
emellertid förlora sin betydelse. Sålunda flyttades klockorna
från stapeln upp i tornet — ibland nybyggdt — vid ett
trettiotal kyrkor i Östergötland under senare delen af 1600-talet
och 1700-talet.
Den viktigaste faktorn vid tornbyggandet var den
estetiska. De förnämligare kyrkorna och katedralerna — som
byggts efter utländska förebilder — gåfvo föredömet. Det
var i hufvudsak på den egentliga slätten, som dessa gamla
torn byggdes. I östra delen af landskapet liksom söderut
och i norr i bergstrakter och mera kuperad terräng äro de
sällsynta eller saknas. I dessa delar af landskapet äro
kyrkorna också i allmänhet något yngre. Lusten att bygga
torn tillhörde således egentligen den äldre tiden. Sedan
blef man enklare, dels beroende på det inflytande de nya
tornlösa klosterkyrkorna utöfvade, dels därför att slättens
betingelser—vidd och
rikedom — saknades
i de kargare
bergstrakterna. Men där
dessa förutsättningar
funnos måste tornet,
som synes vida
omkring och ropar ut:
här bor Gud, men
också: här bor N. N:s
församling, sporra
socknarna till ädel täflan
att — alltefter
måttet af sina krafter —
bygga så ståtligt och
så högt som möjligt
till största heder för
Gud och ära för
församlingen. Detta var
också i kristendomens
första tider, fyllda af
offergladt trosnit.
Jämförelser från
andra håll torde
också bestyrka detta, att
tornet särskildt
älskats på slätten. MÅLNING på tornbågen i kaga kyrka. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
