- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1913 /
124

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi sågo oss omkring i den vackra parken med dess
gamla marmorbilder, dess lysande blomsteranläggningar
och dess skuggiga bersåer, där vattnet öfverallt glimtar
mellan löfven. Vi beundrade den oförlikneliga utsikten
tvärsöfver viken med Vadstena slott och öfriga gamla
ärevördiga byggnader som bakgrund. Slutligen företogo vi en
liten promenad utanför de grindar, som instänga detta
paradis, för att få det rätta intrycket af hur starkt det
kontrasterar mot sin omgifning, som åt landsidan endast är
enformig slätt och karg myr. Och så samlades vi åter
inomhus.

Tiden flöt under intressanta samtal — som jag dock här
skall be att få hoppa öfver, eftersom det dess bättre inte
är fråga om någon intervju — synnerligen snabbt, och
den oundvikliga uppbrottstimmen nalkades. Hur skulle
vi nu kunna tillräckligt kraftigt uttrycka vår tacksamhet
för det storståtliga mottagandet? Ja, det blef ingen annan
råd, än att jag fick improvisera ett litet tal, där jag efter
fattig förmåga fick tolka den of versvallande förtjusning,
som naturligtvis ynglingarna kände öfver sin lycka att ha
fått vara den store skaldens högt hedrade gäster, och så
hurrade de själfva, och det gjorde de eftertryckligt.

Efter att dristigt nog ha försäkrat sig om Heidenstams
namnteckning på de vykort af Naddö, som utlagts till
ungdomarnas fria disposition, lämnade skaran ändtligen
det gästfria värdfolket i fred. Öfverlastade med intryck,
återvände vi i båtarna till det i sommarnattens blund mer
än vanligt drömmande Vadstena. Det voro vi alla öfverens

om att den gångna dagen varit en storartad dag.––––––

8 juni. Nästa morgon sutto vi — efter tidigt intagen frukost —
redan vid 8-tiden på det lilla tåget och skakade söderut.
Före kl. 9 stego vi af vid Borghamn, som ligger vid norra
ändan af Omberg, och togo där vägen genom en ung
skogsplantering, förbi det märkliga kalkstensbrott, som lämnat
byggnadsmaterial till Alvastra kloster, Vadstena slott och
klosterkyrka samt Karlsborgs fästningsbyggen, ned till
ångbåtsbryggan. Medan vi där väntade på »Motala Express»,
som närmade sig långt ute på vattenytan, hade vi god tid
att betrakta bergets uppstigande sluttning, klädd i en
löf-skrud af de mest härligt skiftande schatteringar och den
mest sydländskt yppiga växtkraft. Så stego vi på ångaren,
som den dagen följde Östra stranden söderut, och hade
från dess präktiga promenaddäck det yppersta tillfälle att
ta berget i vidare betraktande. Den strök nämligen fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1913/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free