- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1913 /
152

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

växlande smålandsnatur som du gärna kan önska, skogar
och hagar, myrar och flyn. Du kan gå långt i vårt sköna
gamla Sverige för att få se en sådan natur som Smålands.
Jag har sett vårt land från Ystad till Haparanda, sett
Sundets böljor i högsommarsol glittra och skumma kring
Kullens klippmassor, där landet är kantadt af bokens
ljusgröna löfverk. I regnrock och sydväst har jag suttit på
kutterns stampande däck med rorkulten i näfven, under
det Bohus låga, klippiga kust dragit förbi i regndis och
molnslöjor och saltskummet stänkt i kaskader öfver jaktens
stigande och fallande hvita däck och vinden hvinit i tackel
och tåg. Kilsbergen har jag sett växa fram ur morgondimmor
på Närkes bördiga slätter som en sagans gigantiska
riddarborg. Värmlands tjusande nejder och trolska
skogstjärnar, Dalarnas slingrande, granskogskantade floder
med landets öga Siljan och Jämtlands fjäll i sol och
regndimmor har jag skådat. Har nedbäddad i risslan hört
kölden smälla som pistolskott i stugknutarna utefter
Väster- och Norrbottens långa, tröstlösa landsvägar och sett
norrskenet flamma på himlen som vältrande dimmor af ljus
och eld. Hela vårt land har jag skådat och hela dess kust
i ljus och mörker, i vårens vaknande lif, i sommarens
tid, i höstens dimmor och gulnade löf och i vinterns död.
Men aldrig har ett land talat ett så gripande språk till
mitt hjärta som Småland, skogarnas land, sjöarnas land,
myrarnas land, hararnas, orrfågelns och krypskyttarnas
förlofvade land. Därmed säger jag ej, att det landet är
vackrare än andra land i moder Sveas krona. Det är kanske
endast så att jag förstår det landet bättre, därför att
småländska förfäders blod flyter i mina ådror. Hur som helst
är för mig Småland begreppet Sverige. Smålandsnaturen
som talar likt orden i en gammal folkvisa, likt ekot från
gångna tiders ofred.

Vinden, som melankoliskt susar genom myrkanternas
dvärgtallar, hviskar om den store riksbyggmästaren och
Däcken, om Guldkungen och smålandsryttarna vid Lützen,
och om Bocken och hans getapojkar som åter höjde de
sänkta ljusblå fanorna med tolfte Carls krönta
namnskiffer. — — —

Öfver storskogen, där granarnas täta grenmassor svepa
markerna i skogsdunkel, går vår väg öfver tufvornas
blåbärs- och lingonrisiga kullar ner mot det stora flyet.
Storskogen i hvars sänka svackor tjäderfågeln lefver sitt tysta
och undangömda lif och där dufhökens gälla lockrop

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:58:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1913/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free