Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gröna mosstäcket ligger som ett lätt skum öfver torfgyttjan.
Det är en svår och besvärlig vandring i frasande ljung och
krypande skvattram, men betydligt mycket trefligare än
att trampa uppkörda, smutsiga landsvägars grus och sörja.
Åter blir det en besvärlig och våt öfvergång i den andra
skogskantens sänka, vattendränkta starrgräsgator och sedan
komma vi upp i ett grandrag, där störtade stammar och
mossklädda trädskelett ligga i ett fantastiskt kaos bland
SMÅLÄNDSKA ÄLGMARKER.
porsris och kala löfträdsbuskar. Nu äro vi snart framme
vid morkuUpasset på den gamla vägen, just där bäcken
skvätter fram mot skogsgölen. Vägen går fram där borta
bakom den stora steniga åsen, som stryker fram utefter
myrkanten. Hvita lysa de väldiga stenblocken, här och där
liksom nedstänkta och färgade af mossor och lafvar. Se, så den
gamla vägen redan liksom börjar att grönska! Det är
härligt efter en sådan mödosam vandring öfver skogar, hagar,
kärr och myrar att få trampa fast mark under fötterna.
Solen håller nu på att röra vid skogstopparna i väster.
Öfver åsens högresta tallar hänga blåvioletta moln fragment
och solskifvan liknar ett rödt glödande klot, där den
sprider sitt klara sista ljus öfver nejden. Om tio minuter är
den nere och sedan få vi snart höra morkullorna draga
här i sänkan öfver vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
