Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
betydligt, mörka moln stego upp och sjögången ökade.
Man erfar en stegrad känsla af sin egen obetydlighet, då
man sitter i en 18 fots öppen båt midtemellan fastlandet
och Gotland.
Vi hade räknat ut — med ledning af sjökort och vår
egen bedömda fart —, att Stenkyrkehuks fyrljus borde
uppenbara sig för oss vid 9-tiden, men klockan blef både
9 och 10, utan att vi sågo något ljus. Förgäfves stirrade
parti vid FÅRÖSUND. * J. Hamner fot.
vi ut i det svarta mörkret, men inte så mycket som en
fartygslanterna syntes. Jag satt till rörs och skulle
egentligen sedan flera timmar ha aflösts af Herman, som
emellertid fick lof att hålla sig stilla på lofvarts reling och
tjänstgöra som barlast. Ett och annat vågbrott klarade
sig in öfver relingen, snart sagdt tvärsigenom oss båda,
och då gällde det att med förenade krafter hastigast
möjligt pytsa ut den ovälkomna gästen och göra klart för nästa.
Emellertid ökade vädret alltmer. Vi borde för länge
sedan ha sett fyren och började tro, att vi skjutit bom på
hela Gotland, och funderade skarpt på att vända tillbaka
till fastlandet igen för att ej riskera ett oafsiktligt besök i
Ryssland — utan pass.
Jag vill nu i förbigående passa på och ge min reskamrat
en komplimang för hans goda luktsinne. Långt innan vi
någonsin sågo skymten af »Svea», påstod han sig känna
piplukt, och naturligtvis stod skepparen på däck och rökte
pipa, då vi passerade »Svea». Senare på dagen kände han,
att det luktade, biffstek, som han påstod härröra från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
