Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ran. Det är väl landskapets starkt kuperade terräng och
de från vattnen uppstigande skybildande ångorna, som ge
upphof åt dessa underbara skiftningar. Då är ådalen de
speglande skyarnas dal.
Ådalens höst saknar ej heller den sin fägring. Då äro
naturens färgspel som rikast med prunkande, bjärta
bladskrudar, starka kontraster.
Längs älfven blossa nu niporna i höga färger från ljusaste
gult i björkarnas kronor till brinnande rödt i rönnar och
häggar och blånande grönt i al- och furudungarna. När
så öfver all härligheten blänker det för denna årstid så
egendomliga spröda höstsolljuset, då är det en glans och
ett glimrande spel af färger öfver dalen, som fylla ögat
med tjusning.
Men när de sollösa senhöstdagarna komma med tung
luft eller drypande dimma, då liksom tränga dalsidorna
närmare hvarann, bergens blånad går i svart, skogen
mörknar.
Djupt nerifrån dalens botten stiger älfbruset, doft,
klagande. Nu är det, som om det dystra i dess natur löste ut
sig, den stämning mättades, ur hvilken underlig sägen
och folktro vuxit fram. Det är naturvemodets tid i ådalen.
SOLLEFTEÅDALEN. A. Sandberg fot.
Hänförde denna natur i vår- och sommartid, gör den det
kanske ej mindre om vintern, framför allt då dalen ligger
täckt af nyfallen snö och sol skiner däröfver.
Det kommer nu något mera storstiladt än eljest öfver
ådalen. De omgifvande bergen tyckas resa sig högre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
