Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi hade hos arbetschefen vid Kraftverket i Porjus
förskaffat oss tillåtelse att fara med Porjusbanan, hvilken ännu
ej är öppnad för allmän trafik. En andraklassvagn med
anslaget »abonnerad» hade ställts till vårt förfogande, och vi
kände oss betydligt öfverklassiga. Ingen, icke ens
Kraftverkets egna arbetare, får utan särskildt från kontoret
ut-färdadt pass fara på Porjusbanan. Detta till stor del för att
hindra »langare» och annat ovederhäftigt folk att fara dit
och ställa till ofog. På aftonen kommo vi fram. Det var
PARTI AF VASSIJOKK MED VASSITJAKKO I BAKGRUNDEN.
härligt, när vi fingo se första glimten af Stora Lulevatten vid
Luleluspe, det är Luleforshufvudet. Stränderna äro ganska
låga, beväxta med smala, höga granar. Uppåt sjön ser man
fjällen på afstånd, fjärrblå, detta öfvernaturligt vackra blå,
som man aldrig får se annat än i den eterrena fjälluften.
Stora Luleälf går ut ur sjön, bred och forsande, för hvar
kilometer bli forsarna starkare. Men ungefär en mil längre
ner stillnar den af till ett sel, bredt och spegellugnt. Det
är, som om floden skulle stanna för att samla alla sina
krafter till de vilda sprången utför Porjusbranterna, därifrån
den med jämnt anlopp skyndar nedåt, tills den slutligen
rytande slungar sig utför Harsprångets smala klippränna.
När vi kommo till Porjus, gingo vi direkt ned till öfre
Porjusforsen, där vi slogo oss ned på strandens flata
hällar och kokade kaffe utan att låta oss störas af de små
docktågen, som fjantade fram och tillbaka öfver den fula
träbron bredvid oss. Det är en alldeles väldig fart i for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
