Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 J. G. ANDERSSON.
bebyggelsen ännu ägde ringa djup inåt landet. Den brokiga
faunan i boplatsernas afskrädeshögar vittnar om den rikliga
tillgången på vildt, medan å andra sidan ett par sporadiska
fynd af kulturväxter på intet sätt motsäga antagandet, att
den odlade arealen i större delen af landet ännu var
försvinnande liten. Det var väl förnämligast medelst elden, som
människan vid denna tid ingrep naturförödande, men det
är svårt att afgöra, huruvida de forntida skogseldar, hvilkas
spår vi upptäcka i t. ex. torflagren framkallats af människor
eller af blixtslag.
Ännu långt efter denna bebyggelsens gryningstid
bevarade naturen i det väsentliga sin jungfruliga prägel. Det
nya land, som i Hjälmar- och Mälardalarna höjde sig ur
hafvet danande Närkes, Sörmlands och Upplands lågslätter,
förblef länge helt olikt dessa trakter i nutiden. Ett
nätverk af nu till stor del igenvuxna och torrlagda sjöar
genomspann landskapet, lerslätterna, som nu bilda den bästa
åkerjorden, voro då snåriga löfängar eller kärr, och endast de
i nord-sydlig riktning förlöpande rullstensåsarna erbjödo torra
och bekväma vandringsleder genom detta småbrutna
landskap af skogsklädda bergkullar, sjöar och sänka ängsmarker.
Odlingen gick sin gång genom seklerna. Lågslätternas
jordbrukande befolkning blef allt talrikare, ny bygd bröts,
och vägarna drogos längre in i skogstrakterna. Men ännu
fram mot vår tid bevarade dock landet mycket af sitt
vildmarkslynne. För hundra år sedan sträckte storskogen
öfverallt sina ludna fingrar in bland de oskiftade byarnas
spridda tegar, och ännu i vår egen barndom stodo på
många ställen fiskrika vassar, där nu hafren växer frodig
och meterhög på torrlagd sjöbotten.
Under de sista decennierna har odlingen däremot så
fullständigt underlagt sig landet, att det näppeligen numera
finnes någon orörd natur i de lätt tillgängliga delarna af
Sverige. Skogsmarkerna äro kalhuggna eller i lyckligare
fall omdanade till ansade kulturskogar, löfängarna äro
sköf-lade genom betning, dalslätterna dränerade, sjöarna
urtappade eller sänkta,- och många urbergskullar äro sönder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
