- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1914 /
22

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 J. G. ANDERSSON.

och rotlösa bebyggelseformen i det nutida Sverige. Och
detta är ur turistsynpunkt ett fruktansvärdt faktum, ty just
dessa platser äro oundvikliga, då vi vilja bese vårt fagra
land, och det är de, som gifva åt den resande främlingen en
första föreställning om, hur nutidssvensken bygger och bor.
Nu finnes det verkligen ett par andra grupper af
bebyggelseformer, som i planlöshet och vantrefnad kunna
täfla med stationssamhällena, nämligen förstads- och
villasamhällen. Jag har stundom med undran och bäfvan
vandrat omkring i dessa gyttringar af byggnader och
därunder kunnat konstatera en ny sanning i det gamla
uttrycket, att den sista villan ofta är värre än den första.
Flertalet af dessa hus visa alla möjliga egenskaper utom
en, som borde vara den väsentliga, nämligen hemtrefnaden.
De äro pyntade och granna, försedda med talrika utsprång,
vindskupor och torn, torn som oftast äro så ändamalslöst
små, att säkert icke ägaren själf utan på sin höjd hans
lilla futtiga fåfänga får rum i dem. De äro prydda med

stora verandor,
antingen öppna och
dignande under utsirade

krusidull-ornament
eller slutna
glasverandor, helst med talrika
kulörta fasetter.

Att afbilda dessa
byggnader i enfärgad
fotografi ger en mycket
ofullständig
föreställning om deras
häpnadsväckande egenskaper. Den färgkarta
de erbjuda är lika skiftande och bisarr som deras
formväxling. Den gamla hederliga rödfärgen ser man sällan
till, den hvita färgen är ofta bruten i en tunn, blågrön
eller skär nyans, men mest möta vi svårdefinierbara
gulbruna och gråbruna smutsiga färger. Senapens i mitt

FRÅN ETT SYDSVENSKT STATIONSSAMHÄLLE.

J. G. Andersson fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1914/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free