Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK KYRKOBYGGNADSKONST. 221
handlad takstol. Dylika takstolskonstruktioner höra till de
intressantaste upptäckter som gjorts på kyrkovindarna.
Den som observerat landskyrkornas former märker snart
att endast minoriteten öfverensstämmer med de nyss
skildrade 1100-talstyperna. En ännu vanligare typ är helt enkelt
rektangulär i plan, antingen tornlös, eller med ett torn i
väster. Ofta ha dessa enkla kyrkor höga, mycket brant
S. maria kyrka i Sigtuna. S. Curman fot.
Det inre mot väster. Exempel på 1200-talsinteriör.
stigande vattentak, hvilket enkla medel förlänar dem en
lyftning i linjerna, en myndighet i uppträdandet, som bättre
än nybyggda prålande torn uttrycka kyrklig värdighet (se
fig. sid. 220). Denna kyrkoform är också af medeltida
ursprung. Typen är, som sagdt, rent rektangulär, utan
uppdelning i kor och absid, alltid med större fönster än
fordom. Det inre mera likt en stor ljus föreläsningssal.
Visserligen var rummet indeladt, men i så fall genom
trä-inbyggnader. Där fanns utan tvifvel skrank mellan
kor-afdelning och församlingsafdelning. Ett öfvernaturligt stort
krucifix hängde i luften öfver samma skrank, som en
ständigt ropande påminnelse om Kristi offerdöd. (Ett triumf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
