Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kräfde inga nyheter. Endast det genomför gotiken,
attöfver-allt hvalf slås i de gamla gråstenskyrkorna. I början
(1300-talet) nöjer man sig ofta med ett surrogat, trähvalf (hvaraf
INTERIÖR AF GRÖTLINGBO KYRKA, GOTLAND. C. af Ugglas fot.
endast rudiment i våra dagar äro bevarade). Dylika
trähvalf gåfvo säkerligen en storartad lyftning åt interiörerna.
De bestodo nämligen af bräder spikade å ett skelett af
rundbågiga träspant, som slöto sig tätt intill vattentakets
yttersida — möjligheten till höjdutveckling var alltså intill
det yttersta utnyttjad. Senare — hufvudsakligen på
1400-talet — slog man tegelhvalf, som i regel målades med ofta
storartadt dekorativa kalkmålningar (se fig. sid. 223). Sådana
äro ovanligt talrika i Sverige och utgöra en verkligt nationell
konst. En så allmän lust och förmåga till monumentalmåleri
ha vi emellertid i senare tid icke ägt i vårt land. Men hvem
känner till dessa rikedomar? Icke ens våra unga
konstnärer. Våra konstnärer och konstvänner ha sett Italiens
och Frankrikes museer, men hvem har rest till Mälardalens
eller de norrländska kyrkomålningarnas mästerverk?
I de senmedeltida interiörerna spelade utom kalkmål-
15. Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
