Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt för mycket åt väster, hvarför vi veko in på en väg,
som visserligen var mycket mindre uppgången, men dock
gick mer i den riktning vi ville. Straffet följde snart,
vägen slutade i ett moras. Vända var dock icke roligt,
hvarför det fick gå vidare på obanade stigar, och uppe å ett större
LANDSKAPSBILD FRÅN ÄLFDALEN. G. Reimers fot.
fall varsnades rätt snart i norr en betydande vall, som
måste vara Göransbodarna. Fallet utbredde sig så vackert
lingonprydt på ostsluttningen af den kupolformiga kullen,
med hallonsnår och romantiska kolbottnar och kolarkojor.
Färden går nu vidare öfver obanad väg, genom täta
busksnår och öfver sumpiga moras. En nötkråka lyfter ur
snåret, sätter sig ett ögonblick att beskåda inkräktaren,
men gömmer sig genast åter, som alltid skygg för
människan. En tjäderhöna far med buller förbi i en parabolisk
bana åt öster och försvinner i småskogen följd af Kulls
lifliga skällande. Men skogen glesnar, det bär uppåt, och
strax befinner man sig på detta af ett oförklarligt
romantiskt skimmer omstrålade kultursamhälle, som benämnes
fäbodvall, men folktomt och öde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
