- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1914 /
310

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 ERIK O. ENGSTRÖM.

var brant och klippig och uppfylld af täta busksnår, så att
man än fick följa ena stranden, än den andra, men så bjöd
den i stället på flera små pittoreska partier, hvaraf ett, där
bäcken genom en af tvänne granar bildad portal kastar sig
ned för ett omkring 10 meter högt fall, företedde en
förminskad kopia af »Brudslöjan». Utmed den slingrande,
mellan låga, bördiga ängsmarker flytande Rymån gick det
nu med jämförelsevis lätta steg vidare och vid tiotiden
voro vi framme vid Jöllestugan, där vi i närmaste gård
sökte få köpa en bit mat. Nå, vi fingo köpa både sill och
potatis, smör och bröd, men uh, hvilken atmosfär där inne
var! Bakning och byk pågingo inne i det enda rummet,
skrikande, smutsiga ungar krälade på golfvet, och allt var svart
af flugor. Voro därför glada komma iväg fortast möjligt.
Härifrån var nu bra körväg ända ned till Älfdalen, men
tyvärr var cykeln lämnad i Klitten, hvarför det blef att
luffa landsvägen till fots. På grund af ådragen
sensträckning gick detta ganska trögt på den hårda, fasta vägen,
men vid tvåtiden hade vi dock utan vidare äfventyr listat
oss upp till Klitten på en genväg genom skogen från Långö
bruk. Härifrån gick det nu i full fart ned för backen till
Älfdalen, dit jag anlände lagom för att hinna undan ett
rasande oväder, åtföljdt af intensivt, ihållande hällregn, som
syntes hafva väntat på att vi väl skulle hinna tillbaka för
att få bryta lös. Kull följde om en stund, ledd af en pojke.
Han hade endast hunnit till Rotbyn, när ovädret bröt löst,
och hade sökt skydd i en handelsbod.

: :

Jag hoppas, att denna berättelse ej skall afskräcka mina
läsare, utan snarare göra dem ifriga att få komma ut
på en vandring från Älfdalen öfver Kräckelbäcken till
Härjedalen. Efter de beskrifningar jag lämnat och med
tillhjälp af bifogade lilla kartskiss, torde det nu icke vara
någon svårighet att leta sig fram, och då erbjudes man på
nära håll (järnväg finnes ju både till Älfdalen och Sveg)
en verklig vildmarksvandring och tillfälle att studera lifvet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1914/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free