Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM SEKLERNAS UPPSALA
av HJALMAR ALVING
ip^ an kan knappast säga, att Uppsala numera
gör något synnerligen ålderdomligt intryck.
Någon stadsmur, som eljest i sitt skyddande
lä brukar kunna rädda åtminstone ett eller
annat kåkkvarter, en eller annan bit gammal
stadsplan, — såsom t. ex. i Visby och Kalmar —, någon
sådan har staden aldrig ägt, utan fick nöja sig med gamla
»graven» på östra sidan och med de hederliga ladorna
och »stadsens staket» i norr och väster. Den nuvarande
stadsplanen med sina linjerade gator och kvadratiska
kvarter bär i allt prägeln av att åtminstone icke vara äldre än
1600-talet och är det icke heller, — endast allra närmast
nedanför kyrkan ger ännu Sankt Eriks gränd en svag
aning om det medeltida Uppsalas oreglerade krokighet.
Bland byggnaderna vid gatorna — såväl vid de medeltida
som vid dem, som tillkommo genom regleringen på
1640-talet— ha de varaktiga stenhusen, här som i andra gamla
svenska småstäder, aldrig varit många. De medeltida
stenhusen torde så gott som undantagslöst ha hört till
kani-kernas »store, sköne gårdar», och, sedan Gustav Vasa
tagit hand om kyrkans affärer, var det ena
kanikresidenset efter det andra snart endast »ett förfallet stenhus
1. Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1915.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
