Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 MARTIN OLSSON.
Då den nya smakriktningen slagit igenom, flyttas
klockorna i de kyrkor, som ha torn, ned ur dessa och hängas
i staplar. Så i alla de ovan uppräknade kyrkorna med
östtorn. Troligt är väl, att detta oftast skett i samband
med anskaffandet av nya större klockor och att man känt
sig osäker om
huruvida tornen tålt vid
den större
påkänningen. Ett annat skäl har
nog ofta varit, att de
nya klockorna icke
gått igenom de gamla
ljudgluggarna. Mot
slutet av medeltiden
torde denna
förändring i de allra flesta
fall ha varit
genomförd. Under 1600 talet
ha så gott som alla
uppländska
landskyrkor med torn
klockorna hängande i stapel,
och detsamma är
förhållandet i de
sydligare landskapen.
En ny smakriktning
gör sig gällande, delvis understödd av den under 1700-talet
rådande snusförnuftigheten i ekonomiska ting. Klockorna
börja åter att vandra upp i de gamla tornen eller i
nybyggda sådana. Församlingarna besluta, »att stapeln får
stå så länge den kan nyttjas; sedan skola klockorna flyttas
till tornet». Enligt C. F. Brockmans beskrivning över
Östergötland från 1760-talet funnos vid början av 1700-talet i
detta landskap 27 gamla stenkyrkor med torn, som tillika
voro försedda med klockstaplar av trä, och detta ehuru
kyrkornas torn voro »ansenligt höga» och »starka». Vid 15
av dessa kyrkor flyttades under 1700-talet klockorna från
SKOLDINGE KLOCKSTAPEL,
SÖDERMANLAND.
Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
