Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPLÄNDSKA KLOCKSTAPLAR. 51
stapeln upp i tornet, och Brockman angiver året för var och
en, då detta skedde. Ett kraftigt understöd får detta mod
genom ett kungligt brev från 1759, i vilket bl. a. anbefalles:
»At särskilte Klockstaplar af träd undvikas och besparas,
och i det stället Klockorne, der det sig göra låter och utan
Kyrkohwalfwens fara
ske kan,flyttas uti
stentorn, hwilka ej böra
wara höge och
spit-sige, utan med
medelmåttige hufwar.» Då
församlingarna icke
ansågo sig ha råd att
bygga stentorn, sökte
de ge kyrkorna samma
utseende genom att
flytta stapeln tätt intill
kyrkans västgavel. Ej
sällan byggdes stapeln
helt tillsammans med
stenkyrkan. Exempel
härpå finnas från olika
delar av landet. Det
ovan omtalade
tornbyggandet med
åtföljande rivning av de
gamla klockstaplarna pågår ännu, och de under de sista
årtiondena försvunna staplarna uppgå med säkerhet till
hundratal. Som ett exempel kan anföras, att 1822 hade
samtliga ölandskyrkor, på ett par undantag när, stapel. Numera
finnes ingen sådan på Öland. Likväl finnas ännu vid pass
450 bevarade staplar i landet. Många av dessa äro av
relativt sent datum och ganska obetydliga. Andra däremot
höra till det allra märkligaste och mest monumentala i
vår träbyggnadskonst, vilka det är av den allra största vikt
att få bevarade. Av de ännu stående staplarna komma
något mer än ett hundratal på Uppland. Talrikt förekomma
SKORTORPS KLOCKSTAPEL,
VÄSTERGÖTLAND.
A. Roland fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
