Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yU OSKAR LUNDBERG.
En annan viktig ås är den redan nämnda Dalkarlsåsen,
som genomgick den uppländska halvöns inre och förband
Dalälvens sjöområden med mälarvidderna. Även längs denna
har sedan äldsta tider en betydelsefull kommunikationsled
gått fram, varom tvenne ortnamn kunna erinra oss; det
bör dock lämnas oavgjort när själva namnen tillkommit.
I Frösthults socken i söder ligger byn Gåstre, förr
Gest-reke, nu ej särskilt känd, men fordom kungsgård och
huvudort för kringliggande bygd; norr om samma ås utbreder
sig Gästrikland, förr Gestrikaland. I dessa namn ingår ett
ord rek, som ännu kvarlever i folkmålen som beteckning
för bena i håret. Fordom har ordet varit uttryck för en
annan långsträckt företeelse — en ås, vilken som en rak
strimma gick genom terrängen. I denna betydelse finna
vi ordet i namnet på den kring två åsar liggande landsdelen
Rekarne; de gamla namnen på åsarna äro Väster-rek och
Öster-rek. Förra leden Gest- innehåller sannolikt ett ord,
som utgör en beteckning för torr sandig terräng.
Gestrekar, utvecklat till Gestrikar, varvid pluralformen motiveras
av de särskilda åspartierna, är enligt min mening ett gammalt
namn på Dalkarlsåsen, som nu kvarlever i bynamnet Gästre
och landskapsnamnet Gästrikland, vilka bägge leda sitt
upphov av belägenhet invid denna ås. I 1500-talsformen
Gestriken ha vi möjligen singularis med bestämd artikel.
Rikta vi vår uppmärksamhet på områdena söder om
Gästre, så möta vi en annan i den uppländska natur- och
kulturhistorien viktig företeelse. Medan dessa och övriga
områden med liknande belägenhet utgjorde skyddade
havsfjärdar och sund, avsattes på dessas botten leror. En gång
torrlagda blevo dessa bottnar slätter, som i särskilt hög
grad lämpade sig för den nya kultur, som redan kort efter
åloppetiden vann insteg— åkerbruket med boskapsskötseln.
På de mindre gynnade lokalerna torde dock den gamla
fångstkulturen ha fortlevat. Åkerbrukarna och fångstmännen
ha troligen mötts på marknader för att utbyta sina
produkter till varandra, varvid naturligtvis den underlägsna
fångstkulturen mottog impulser till högre utveckling. Genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
