- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1915, Uppland /
110

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110 ALBERT ENGSTRÖM.

— Naij, så jäven ja ger skobekarn nån sup! Men
sjöpälsen kan han ju få låna, för ja vill ingen syndares död.
Riv å dej lumpen, skobekare, å sitt inte å glo på Lotta,
för då ska du få för gammal ost!

Skomakaren skakade. — Har du inte ett par byxer åt
mej — å ett par pjäxer? Förja tror att ja blir sjuk–––-

— Dä ä faen, va en ska ha besvär för tockna där! sade
Österman, reste sig sävligt och gick ut i förstun. Där
svor han en stund för sig själv innan han gick uppför
vindstrappan för att hämta persedlarna.

Plötsligt — snabbt som en ung flicka — sprang Lotta
fram till matskåpet och tog fram ett lerkrus.

— Si här, Carlsson, ta sej en ordentlig å ta en till
ovanpå! Men jestanes anåda den som säjer nå’t åt Österman!

— Skål å tack Lotta, sade Carlsson. — Dä här ä just
som livräddning!

Och han kolkade några djupa tag.

— Dä va mat för en sjuk — å tänk att ja skulle stöta
på just här, dä ä just som Guds finger. Men Österman
ä förbannad på mej — å dä undrar ja inte på — å tänk,
ja trodde att ja var mitt för Skälharan när ja fick sista
blinket ifrån Högarne å ja styrde sydost men sen vet ja
inte mer förrän ja fick si dä här ljuset.bakom mej —
å tänk, Lotta, dä ä mer än tretti år sen — ja tänk va
tiden går — —

Däfvert steg in och glodde ilsket med sitt enda öga på
Carlsson.

— Här har han krycka, Carlsson! Så nu kan han börja
på å hoppa tosig igän. Ho va i drift norrut med
strömmen. Dä va rakt som en händelse att ja fick tag i’na.
Å nu ligger båten klar -— han borde betala mej för
besväret — aja, göm inte flaskan, Lotta — ja kan behöva
mej en geting mä, för ja ä våt som en nors — tack Lotta
— ställ in’na för nu hör ja Österman hasa sig ner för
trappan! Äktenskapet, äktenskapet, sa amiral Uggla! Dä
begriper ja, fast ja aldri har vari gift!

Österman kom in med sjöpäls, byxor och sälskinnspjäxor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1915/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free