Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TURISTLEDER I UPPLAND.
121
Upplands fornminnesförenings tidskrift en större uppsats
av professor Otto von Friesen m. fl.
Alundabygden, vars fornminnen varit föremål för så
mycket intresse och arbete under senaste tiden, torde
kunna löna ett besök. I Upplands fornminnesförenings
tidskrift ingå förteckningar över fornminnen i Alunda socken
(Häft. 28) och Tuna (Häft. 24), vilka kunna bli till. ledning
för orienteringen. Över Ekeby socken förberedes en
sådan. En av dem som med hängivenhet och framgång
ägnat sig åt detta arbete är lantbrukaren Aug. Eriksson i
Källberga, som säkert gärna står till tjänst med upplysningar.
Ett par dagsvandringar med särskild behållning för
forn-vännen äro följande. Med utgångspunkt från Täby station
å Stockholm—Rimbo järnväg går man norrut och beser
»Jarlabankes ta»,- som består av en väganläggning med
resta stenar, även runristade, i närheten av Byte gård.
Man fortsätter därefter till »Arkils tingstad» i Bällsbo hage.
Färden bör utsträckas till Örsta i Ångarns socken, där
intressanta hällristningar finnas, härrörande dels från bronsåldern,
dels från järnåldern. — En annan intressant färd kan göras
från Rosersbergs station med besök vid »Kung Nordians hög»
vid Åshusby och borgen och skeppssättningen vid Runsa.
Platser, som framför allt böra besökas, äro naturligtvis
de gamla konungasätena (jämför Oskar Lundbergs uppsats i
det föregående). Här nedan anföres den viktigaste
litteraturen rörande dessa.
Gästre: /. Nordlanders uppsats »Om betydelsen af namnet
Gästrikland» i (Svensk) Historisk tidskrift 33, 1913. — Hj. Lindroths
uppsats »Om namnet Gästrikland» i Namn och bygd I, 1913.
Håga: O. Almgren, »Kung Björns hög» och andra fornlämningar
vid Håga (= Arkeologiska monografier, utg. af K. Vitt., hist.
och antikvitetsakademien, Nr 1, 1905). Stockholm. Pris 5 kr.
Vendel: Hj. Stolpe och T. J. Arne, Graffältet vid Vendel ( =
Arkeologiska monografier Nr 3). Stockholm 1912. Dyrbart
planschverk med tillhörande text. — Över Ottarshögens
undersökning förberedes en grävningsberättelse av undersökaren,
amanuens S. Lindqvist.— Om Vendelfyndens bildmaterial och deras
samband med longobardernas stamsaga, se ett snart
utkommande häfte av Oskar Lundberg i Skriftserien Fordomtima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
