Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGOT OM BRÅVIKEN.
159
viken hade blivit ett för svensken dunkelt begrepp.
Bråviken, en av Sveriges skönaste bygder, var glömd.
Kom så med 1900-talet Bråvikens renässans.
Vid soluppgången för jämn ostlig susa vi in i viken.
Ovan havet akter om oss över holmarna röda skyar,
slocknande i djupblått. På styrbords sida stupar brant
Kolmården. I babord Lönölandets mörka kontur och
förut Bråvikens perspektiviskt försvinnande fond.
Då lyser med ens från styrbord mot oss ur lövverkets
mörker Nävekvarns vita slottsfasad, med enkla linjer över
sammanbyggda
flyglar. Nedanför
byggnaden en stor lummig
park och
ångbåtsbryggan, till vilken leda
smala räls för
nedförs-landet av brukets
berömda spislar och
annat gjutgods. Vi lägga,
till lagom för att se
»Bråviken», som sovit
här över natten, sedig
och lugn som en
spår-. vagnshäst lunka sin
vanliga
morgonpromenad till
Norrköping. Det är för tidigt
på morgonen att störa
den lärde och
älskvärde brukspatronen
Johan Sederholm, som
residerar däruppe i de vackra rummen, från vilkas väggar
titta ned de gamla Sederholmar, som i över hundra år ägt
Nävekvarn, sedan de Beschearna efter långa år av idog möda
lämnat det ifrån sig, och där så många minnen av hans store
morbroder, isbjörnen Nordensköld, pietetsfullt förvaras. Vi
DJURÖ GÅRD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
