- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1915, Uppland /
177

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN SMÅLÄNDSK KYRKOGÅRD. *177

då socknens gamle klockare, organist och skollärare
Andersson avled, 84 år gammal.

•••

••

Slåttern var inne, och kyrkvaktaren, den 80-årige f. d.
soldaten F., slog det höga blomsterrika gräset på
»trädeskvarteret». Han har nämligen rätt till hötäkten både här
och på den forna kyrkogården, och det finns alltså en
viss reson för att kyrkogårdsgräset får växa vilt över de
gamla gravarna. I hela socknen och vida däromkring
finnas ännu inga sådana där enformiga > fleråriga
fodervallar», som t. ex. kring Stockholm utträngt all naturlig
äng, utan slåtterängarna prunka i hela sin ursprungliga,
kaleidoskopiska färgprakt. Medan gamle F. slår sitt gräs,
gå vi omkring och uppteckna denna rika ängsflora inom
kyrkogårdsmuren. Vi finna här (i början av juli) 40 svenska
växter, varav 2 äro trädtelningar, nämligen björk och en,
och några ris eller örtbuskar, såsom lingon, ljung och hallon
(dock försvinnande sparsamma). De många vitsippsbladen
ange, att här är vackert om våren. Nu blomma
smörblommor, smultron, tjärblomster, ärepris, käringtand, rödklöver,
daggskål, de sista gökmatsblommorna, rölleka och de
rikblommiga parasollväxterna hundkäx och kirskål
(Aegopodium) — den sistnämnda även mycket allmän på gravarna
(på vår avbildning, sid. 179, är den förhärskande och
vanpryder icke). Bland de många gräsarterna är ingen så ymnig
som kruståteln (Aira flexuosa); med sina yviga, fingreniga
vippor och genomlysande strån sveper den liksom en rödlätt,
skimrande slöja kring den övriga växtligheten. De
blommor, som uppträda ymnigast, äro prästkrage, blåklocka,
gulmåra och ängsvädd, de stå överallt och blomma i sådant
övermått, att man knappt kan värja sig för intrycket, att
en färgkvartett utför en mild och dämpad sång, som
ständigt ljuder. En »solostämma» saknas dock icke: det är
en liten trädgårdsväxt, som här förvildats i stora massor
och överallt sticker fram sina lysande blommor, än
bjärtröda, än bländvita, — den eljest så oansenliga
borstnejlikan (Dianthus barbatus). Här har den funnit sin rätta

12. Svenska Turistföreningens Årsskrift, 1915.’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:59:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1915/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free