Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM FISKARADELN. I ÅNGERMANLAND. 211
trä. Nu fanns det trä i Ångermanland, och den sen 1636
bundna handeln frigjordes helt och hållet 1812, och på
1830-talet tog den ordentlig fart. Följden härav var, att
en stor del av borgerskapet inte längre hade tid att syssla
med fiske, utan hängav sig helt och hållet åt bod- och
grosshandelsrörelse. Fiskaradelns leder decimerades
på detta sätt i avsevärd
grad. De icke fiskande
utan handlande behövde
i alla fall föda liksom förr,
men nu köpte de av dem
som fiskade, och
fiskaradeln blev leverantörer åt
borgerskapet,
strömmingen blev en handelsvara.
Samtidigt drog den
uppblomstrande trävarurörelsen folk till orten, så att
sta-dens folkmängd,som förut
antingen stått stilla eller
sjunkit, nu började stiga.
Och det var inte fiskare,
som kommo, utan
grosshandlare och andra penningens tjänstemän och handhavare.
Vad hände? De köpte mark av fiskaradeln. De byggde
hus på marken, och fiskaradeln fick pengar att köpa vad
den förut ägt utan ett öre i fickan. Sitt uppehälle, sin föda.
Ifrån att ha varit fria och oberoende förvandlades fiskarna
först till nådiga leverantörer åt de andra stadsborna, sen
till deras beroende anskaffare. Rollerna voro ombytta i
och med penningens uppträdande; förr hade fiskarna
bestämt och de andra stadsborna fått tåla sig, nu sutto de
andra stadsborna inne med trumf på hand, och fiskarna
voro glada att få sälja och få medel att köpa i
handelsboden vad de behövde.
Befolkningssiffran steg och steg, penningmängden i staden
HÖGBONDENS FYR. K. Wik fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
