Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 JOHN FRÖDIN.
merendels bortslitet på långa sträckor, och eftersom
klimatförhållandena här sålunda närma sig fjällhedens är
växtmattan, där den ännu finns kvar, i högre grad än
annars i björkskogen sammansatt av fjällväxter, såsom
lappljung (Bryanthus coeruleus),ripris(Arctostaphylos alpinaj,
polört (Diapensia lapponica) och zz&le&tLoiseleuriaprocumbens).
Här och där i sänkorna finnas enstaka tallar ännu. På
kullarna och platåsidorna saknas de däremot vanligen.
Endast en och annan har undantagsvis rotat sig på de
soligare lokalerna, men av vinden tvingats att krypande
söka skydd längs markens yta, där de ofta antaga de mest
fantastiska former (sid. 260).
En bjärt kontrast till denna mera karga vegetation finner
man något längre österut, om man gör en tur genom den
söder eller sydöst om Saltoluokte belägna skogen. Man
följer stigen, som för till Josefssons koja, i och för sig en
sevärdhet. Den är belägen i en liten, i grusplatån
nedskuren bäckdal och beboddes ursprungligen av de arbetare,
som uppförde turiststationen. Sedan har den under trenne
år tjänstgjort som bostad åt stationens vaktmästare. Det
är värt att lägga märke till, hurusom en från hela
mänskligheten isolerad person kunnat uthärda trenne arktiska
vintrar i detta synnerligen primitiva näste. Kojans läge är
för övrigt mycket väl valt, skyddad som den ligger emot de i
dessa trakter utomordentligt våldsamma nordvästvindarna
och om sommaren omgiven av en yppig bäckdalsvegetation.
Dylika bäckdalar passerar man för övrigt i stort antal,
då man fortsätter upp mot fjällslätten i sydost. Alla
utmärka de sig för en rik, nästan praktfull vegetation. Utom
björk och olika slag av viden finner man här under
högsommaren blommande hägg i mängd samt röda vinbär
(Ribes rubrum v. scandicum), som i slutet av augusti
vanligen lysa med sina röda bärklasar. Själva marken klädes
av bland annat ängsbolle (Trollius europeus) och
förgät-mig-ej (Myosotis silvatica).
Kommer man upp till skogsgränsen, mötes växtvännen
även där av glada överraskningar. Den matta av fjällhed,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
