Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Namn ocli bygd» Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning. Utg. av
Anders Grape, Oskar Lundberg och Jöran Sahlgren. Uppsala 1913 och 1914.
Bland fackmännen är det säkert en allmänt utbredd mening, att »Namn
och bygd» med sina två hittills färdiga årgångar mycket väl tyckats realisera
sitt program, i vad som rör det rent vetenskapliga. Och att dess
redaktion också, i den mån den »räknat på intresse och understöd från en
större allmänhet», haft ett gott grepp på sin uppgift, det torde vara klart
av den framgång och det intresse, som tidskriften S3’nbarligen redan
tillvunnit sig även utanför den trängre kretsen av vetenskapsidkare.
Nordisk och närmast svensk ortnamnsforskning kan sjönas vara ett
Hocket begränsat och ensidigt arbetsområde för en tidskrift med 3 häften
om året, men som redaktörerna betonat i sitt program, med öppen blick
för en nyare tids krav inom språkforskningen, har ortnamnsstudiet liksom
annan språkvetenskap icke blott en formell, språklig sida, utan också en
saklig, som är vetenskapligt sett lika betydelsefull och genom vilken det
står i nära samband med en mängd andra forskningsområden och
därigenom får större allmän betydelse. »Varje ortnamnsförklaring måste i
stort sett föregås av ett intimt studium av respektive orts såväl
förutvarande som nuvarande natur- och kulturförhållanden.» Vid en överblick
av de hittills publicerade uppsatserna är det också förvånande att se — även
för den som haft stora förväntningar i detta hänseende — hur vidsträckt
och mångsidigt det intresse kan vara, som förbinder sig med tolkningen
av ett ortnamn, och hur många olika vetenskaper som beröras i de
ingående undersökningarna. Bland naturvetenskaperna är det, som man
kan vänta sig, särskilt geografi och allmän naturbeskrivning, som träder
fram — författarna ha i regel själva sett de platser, vilkas namn de
försöka tolka — men även geologiska moment indragas i flera
undersökningar, t. ex. i de två uppsatser, som behandla landskapsnamnen
Gottland och Närke, och även biologiska fakta anlitas eller belysas — en
uppsats om det norska namnet Flidvik ger ett litet bidrag till frågan
om braxens (flifdjrans) förekomst i de norska insjöarna. Växtgeografiska
förhållanden beröras i uppsatsen om ’Den heliga murgrönan’ av en av
redaktörerna,0. Lundberg, liksom ännu mer i en på annat ställe publicerad
uppsats av en annan bland dem, J. Sahlgren: »Idegranen och svenska
ortnamn.» Arkeologiska frågor behandlas i flera uppsatser och likaså
historiska och kulturhistoriska. Bland de historiskt viktiga märkes främst
Olriks undersökning om platsen för Bråvallaslaget. Särskilt betydelsefulla
äro ortnamnsforskningens bidrag till den forntida religionshistorien och
mytologien; det visar sig alltmer att ortnamnen på det området höra
till de mest givande eller i varje fall pålitligaste källorna. Bland
uppsatserna i Namn och bygd kunna här nämnas Karstens om guden Tyrs
namn i svenska, särskilt finsksvenska ortnamn och framför allt Lundbergs
nyss nämnda uppsats om Den heliga murgrönan, där han söker uppvisa
existensen av en forntida nordisk fruktbarhetsgudinna Vrind eller Rind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
