Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
399
— han vill återfinna hennes namn i gårdsnamnet Vrinnevi, förr Vrindavi
(= Vrinds helgedom), i Östergötland, och han anser att hennes dyrkan
varit nära förbunden med den helgd, varmed våra primitiva förfäder en
gång omgåvo murgrönan (på gottländska Rind), som med sina ständigt
gröna blad och sitt ^egendomliga växtsätt för dem blev en symbol på
naturens eviga alstrings- och kärlekskraft.
Namn och bygd framträder i en tilltalande typografisk utstyrsel. I
mån av behov äro uppsatserna illustrerade med fotografier eller med
kartor. I fråga om den språkliga formen tjockas medarbetarna i det hela
rätt väl ha lyckats tillgodose programmets fordringar på ett »så långt
möjligt lättillgängligt framställningssätt». Redaktörernas egna bidrag synas
i det avseendet särskilt förtjänta av ett gott betyg. B. H—n.
ERNST DIDRING, Malm. Skildringar nordanfrån. I. Männen som
gjorde det. Albert Bonniers förlag.
Den resenär, som i sin’ bekväma kupé rullar fram över myrarnas,
älvarnas och fjällens land på vår nordligaste järnväg, försöker nog icke
ens göra sig en föreställning om hur det såg ut däruppe, innan den
moderna kulturen gjorde sitt inträde där, eller vad »männen, som gjorde
det» hade att utstå och kämpa mot för att få till stånd den järnväg,
som nu lätt och lekande för honom upp mot Torneträsks stränder, den
järnväg, som skulle giva Sverige möjlighet att utnyttja den dyrbara
malm, som man visste fanns i bergens innandömen. När han nu ser
den stad av respektingivande storlek, som växt upp intill Kirunavaras
sargade sida, ser de idoga stationssamhällen, som mitt i vildmarken ligga
utefter banan, förundras över de storslagna transformatorstationerna vid
Torneträsks och Abisko stationer och tänker pä att han här inom kort
skall dragas fram av elektriciteten, denna den modernaste av kulturens
krafter, då måste den framfarna tid, då allt detta icke fanns till, stå
som den djupaste overklighet för honom.
Ernst Didrings bok för oss tillbaka till denna tid, då landet häruppe
var den tysta ödemarken och då civilisationens pioniärer just började
sitt arbete inom densamma. Den är en sann men ändock romantisk
skildring av Riksgränsbanans tillblivelse, och som sådan en högst
märklig bok; i en enkel, kraftig och målande stil mejslar den ut dragen
i det stora verk, som svensk ingenjörskonst, dådkraft och uthållighet
utfört häruppe. Den ger oss inblick i de oerhörda svårigheterna,
kampen mot köld och snö, storm, laviner och mörker och sommarens eviga
ljus, som ej lät männen finna vila. Den täljer om kulturens offerväsen,
om dem, som dukade under för köld och snö och strapatser eller för
den mörka melankoli, som ödemarkslivet föder. I inledningskapitlet om
Sarris skidränning efter vargen eller i berättelsen om Gerelis björnjakt
i Kårsodalen ger den en bild av den stora orörda vildmarkens majestät.
Den skildrar ock vinterns fasor eller lövsprickningens och sommårens
tjusning i fjällen. I den mästerliga berättelsen om Kumona, den store mäktige
trollkarlen, som på den gröna stenen vid Rautasjärvis heliga strand
offrade åt högre makter för att frälsa renarna från förödande pest, låter
den oss blicka in i lapparnas mystiskt stämningsfulla sagovärld. Den
skildrar tillvaron i barackerna, rallarlivet i helg och söcken, dess glädje
och sorg, berättelser, som ännu leva på folkets läppar däruppe. Den
låter oss följa det första malmtågets mödosamma vag genom drivorna,
och den skildrar till slut den glädjefulla julidag, då »folket stod på
stationen vid Berget och väntade på invigningståget söderifrån med kungen,
landshövdingen, statsrådet och all grannlåten, som skulle lysa upp
festligheten». Genom sin verkningsfulla kontrast mot den föregående skild-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
