- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
3

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenskarna och som därför ådragit sig den mer eller mindre
ovänliga uppmärksamhet, som ägnas det ovanliga.

Eller var finner man i någon annan landsdel så mycken
kraft, företagsamhet och ihärdighet i förening med så mycket
förnöjsamhet, tålamod och sparsamhet? Anses icke ännu i
det övriga Sverige smålänningens sistnämnda dygd nästan
såsom en last? Så är den kanske stundom hos de
smålänningar, där de nämnda egenskaperna endast visa sig
som närighet och icke motvägas av andra rikare och
ljusare. Men detta är oftast fallet. Det småländska folket
är mångfaldigt, alldeles som naturen är det i dess stora
landskap, ett Sverige i sammandrag. En djup religiös
känsla utmärker det småländska folklynnet. Detta
landskap har även gjort sinnet fantasirikt lika väl som
uppfinningsrikt.

Här finnas bygder med en stor och stilla ödslighet; ja,
medtager man i landskapsskildringen Öland,[1] då kan man
på dess älvar finna stämningar av enastående stor
högtidlighet. Söker man frukters och blommors rikedom, då kan
man på Öland och i Kalmartrakten, på Visingsö och i Gränna
finna dem i så s}rdländsk yppighet, att de icke överträffas
varken i Skåne eller på Gottland. I ovannämnda
smålandsbygder mogna på kalljord valnötter och mullbär, druvor och
persikor, ja, akacior, höga som almar, låta sina klasar dofta i
parkerna.

Vill man se ett skogslands väldiga vidder, med den ena
grönblåa åsen bakom den andra, så finner man dem i
det småländska höglandet. Överallt inramar barrskogen
— med enar och ljung, med mossa och linnéa, med
lingon- och blåbärsris — otaliga tjärnar, vilka som mörkblanka
ögon ge landskapet liv och själ. Överallt slå stora blåa
insjöar sina vågor mot ekängar och björkhagar, med ett
myller av blommor, som ge de redan i medeltiden berömda,
ypperliga smålandsbetena. Överallt stå bergknallarna, som


[1] Som Småland är ett så stort och skiftande landskap har Öland icke
tagits med i detta sammanhang, så mycket mindre som det ju räknas som
ett självständigt landskap, ehuru det ingår i Kalmar län och stift. Red.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free