Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 GOTTHARD CARLSSON
sägas ha skjutit in en gång i ofredstider, och i korets yttre
sydöstra hörn är inmurad en större sten med en inristad
djurfigur, som åstadkommit många funderingar. Kulan i
gaveln torde emellertid vara en av naturen danad, rund
sten, som för någon
orsaks skull insatts i
väggen; värre är det att
tolka bildstenen, vilken
Wieselgren vill sätta i
förbindelse med adliga
ätten Rääf.
Kyrkans största
märkvärdighet är dock den
gamla porten av massiv
ek och »med allehanda
märkliga figurer
beslagen» (sid. 94). Den
diktande folkfantasien har
naturligtvis ej kunnat
gå blundande förbi ett
sådant mästerverk, och
förövrigt äro ju sägner
som kardborrar, vilka
ständigt söka ett
föremål att hänga sig fast i. Och här är verkligen ett sådant
lämpligt föremål! Först och främst berättas det, att porten fordom
varit salsdörr i slottet Allatorp, »där kung Alle vid pass
2493 efter världens skapelse skall hava bott» (Rogberg).
Dörren hade för hans räkning förfärdigats av smeden Vering
eller Verland, den nordiske smidesguden, som annars kallas
Volund. Denne hade sin smedja å den vackra holme i
Vederslövssjön, som ligger mitt emot Allatorp och som heter
Veringshall (se understycket). Den stora stenen här kallades
ännu på Wieselgrens tid för Verlands smedja. Hit förlägger
också sägnen det våldsdåd å kung Allés dotter, som Eddan
låter Volund föröva å Bothild, dotter till kung Nidod i
Svi-thiod. Man erinre sigTegnérs ord i Kronbruden om »vanställd
INTERIÖR AV VEDERSLOVS KYRKA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
