- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
168

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168 ERIK ÅKERHIELM

det var hans skugga blott, men en skugga värdig en sådan
man, en bautasten af granit, som stod ute på rågåkern och.
molteg, medan aftonvindarna nunnade i skogen.

Och så har jag färdats fram över de nejder, som
Kalmarsundets små vågor kyssa ej långt från den vackra gamla
sjöstaden.

Tyngda av skördar ha åkrarna lyst gula och mellan fälten
ha ekdungar stått som mörkgröna färgklickar insprängda
i höstbrokiga toner. Och däruppifrån Vasakungarnas slott,
det gamla Kalmarna hus, har jag sett konturen av det långa,
låga Öland sugas upp i höstfint soldis, liksom om hela ön
blott vore hägringen av en vacker sensommardröm.

Men däruppe i norra Småland, inkastat i östgötabygd,
låg Tjust.

Lekande vackra Tjust, du är som naturens friska skratt,
en tjusande oreda är du av allt, av blåa sjöar, branta
skogsbackar och nakna ättestup, och vinden, som silar fram
mellan dina brutna former, sjunger vid ackompanjemanget
av dina tusen havsvikars vågsvall en visa i glittrande dur,
och himlen speglar sin azur i dina blåa ögon.

Men väster härom, där ännu i den dag som är gamla
Holavedens landryggar täckas av mjlsvida skogar, såg jag
Smålands vackraste sjö, ja, en bland de fagraste i hela Sverige.
Längst uppe i norr, där östgötagränsen skär ned i småländsk
bygd, skiljande Ydre härad från Norra Vedbo, famna
nämligen långa insjövikar strålande vackra landskapsmotiv, än
furuskogar i gungande rytm, än tvärbranta gråstensberg.
Det är Sömmen, den mest omväxlande, den mest idealiska
sommarsjö som finnes.

Men ännu längre åt väster når jag de nejder, mellan vilkas
branta berg Vättern rullar sina kristallklara vattenmassor.
Här gungar landskapet i stora, stolta terrängvågor, här är
de milsvida utsikternas och de skiftande, underliga
hägringarnas land. Och här ligger den stora alpsjöns pärla,
det vårliga, vackra Visingsö, en bukett av äppel- och
körs-bärsblom, ett strålande ackord av nutid och gamla minnen.

Är icke Småland vackert, då vet jag icke, hur du sett det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free