Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 H. ALLARD
lika väl bör du sköta om din kropp. Se till att den ej
anstränges mer, än att den varje morgon är väl utvilad
och att den ingen dag behöver minska sin arbetsprestation
på grund av trötthet. Då kommer du längst. Detta om
de stillasittande.
De som i sitt arbete utveckla kraftig kroppsrörelse,
militärer, lantarbetare, för att nu ej särskilt framhålla den
moderna kulturtypen med etikett »övertränad sportsman»;,
de skola under sin ledighet även skaffa sig all landets
välsignelse, men muskelvila framför allt, och vår vän
sportsmannen, som även med sin själ hetsat efter rekorden,
andlig vila, lektyr som håller tankar och fantasi i styr utan
att uppjaga eller trötta, en stilla lantlig vrå i en avkrok
av världen eller det sövande livet i segelbåt på långtur.
Nu övergå vi till gruppen: de mera ansträngda, de som
nödvändigt måste vila och vila grundligt. Den energiske
framåtsträvande ynglingen eller flickan vill i konkurrensen
förbättra sina inkomster, pressa sig förbi sina kamrater.
Kampen är hård, begåvningen kanske ej överdådig, och då
gäller det att sätta till alla klutar. Det går och det kan
till och med gå i åratal, ty naturen är underbart inrättad,
och i varje organ ha vi fått magasinerad en fond av
reservkrafter, som kunna tas till i nödens stund. Den andliga
spännkraften kan drivas upp till ett maximum, då man
utan att känna hunger lever på för litet föda och kroppen
hämtar sin näring ur sitt eget hull, sitt fett; då arbetstiden
utökas och inkräktar på tiderna för vila och sömn, och
då under allt detta tröttheten, vår naturliga väktare, som
säger ifrån när vi behöva vila, förunderligt litet ger sig
till känna. Det är gott att ha denna reservkraft att ta till,
när den behöves, men den som det gör, han tar av sitt
kapital, då han borde ha levat på sina räntor, och han
behöver sedermera en tillräckligt lång vilotid för att skaffa
igen sitt förbrukade kraftkapital.
Nu finnes det folk, som ej ha förstånd till eller anse sig
ha tillfälle till att hushålla med reservkrafterna. Följden
blir, att deras arbetsprestationer till kvaliteten förlora i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
