Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så har det också kommit kvickt upp. Det grundlades på
en torsdag och på lördagen därefter spikade man fast
taket! I denna lokal arbeta en föreståndare, 8 högre
tjänstemän och mellan 30 och 50 vaktmästare.
Sannerligen de behövas där varenda en! Hör här vad de kunna
ha att syssla med på en dag av olika varuslag, vilkas
identitet skall konstateras innan de få gå’vidare in eller
ut. Det är åter järnvägsjournalen som talar: gummi,
bomull, fluss-spat, slipstenar, kakao, barkextrakt, järn,
fett, peppar, asfalt, karbid, vätesuperoxid, elektriska
apparater, stålwire, stäver och maskingods från ena hållet. Från
det andra: smör, linfrö, lin, linfrökakor, trådrullar,
compoboard, blånor, tändstickssplint, mjöl, fläsk och klöverfrö.
Att det inte står något om undervattensbåtar, infanterigevär,
svåra haubitser och granater torde kanske förvåna
en och annan, som kommer ihåg vad det pratades under
förra vintern. Men det tycks vara ett faktum att man inte
alls hade att göra med så intressanta saker här uppe.
Åtminstone försäkrade den för eventuella tullförbrytelser
speciellt hitsände kontrollören Tengroth, som jag sedan hade
nöjet att intervjua mellan skål och vägg i Haparandas
trevliga stadshotell, även under det mycket otvungna
samspråk, vartill den angenäma miljön lockade, att han inte
sett ett spår av försök till utförande av egentlig
krigsmateriel. Och hade sådana försök gjorts, nog hade herr
Tengroth sett dem, ty han föreföll att inte vara så alldeles
oerfaren i lurendrejarnas konster och praktiker.
Nej, det som Ryssland behöver för att slå ihjäl sina
ovänner med, skaffar det sig tydligen på andra vägar. Mera
ha vi haft känning med motsaten — allt som kräves för
att lappa ihop de hundratusental, som krigets bränning
vräkt in halvdöda, trasiga, fragmentariska i alla de ryska
lasaretten. Tyskland har, tycks det, i en kolossal
utsträckning behärskat läkemedels- och den medicinska
instrumentmarknaden i Ryssland — liksom för övrigt hos oss och
i många andra länder. När kriget kom, stod Ryssland
inför en fruktansvärd brist på de viktigaste saker i den vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
