Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 ERNST KLEIN
Båten lade till. De kommo. Men det gick inte fort.
Det stockade sig nere på bryggan. Vad var det? Skrik,
jämmer, trängsel. En ung kvinna har kastat sig ned på
bryggan. Man har rest upp henne. Nu sitter hon på en
packlår med händerna för ansiktet och jämrar sig.
Omkring henne trängas andra, kvinnor och barn. De flesta
LN MOR MED FEM BARN, FLYKTINGAR I HAPARANDA. Borg Mesch fot.
gråta och snyfta. Männen, en liten grupp för sig, ropa
högt och äro i stor upphetsning. Något måste ha inträffat.
Nu sätter sig den mörka truppen i rörelse. Några ta
hand om de mest förtvivlade och nästan bära dem det lilla
stycket upp till visiteringslokalen.
Först där kan jag komma underfund med vad som har
hänt. Det är en ung flicka och hennes bror, en gymnasist,
som besvara min fråga. De glöda av indignation och tala
i munnen på varandra:
Tänk er bara! Just som vi stå färdiga att tåga ned till
båten kommenderar man uppställning. Och så befaller
gendarmbefälhavaren att de, vilkas namn ropas upp, skola
gå ur ledet och ställa upp sig bakom oss. Det är bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
