- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
317

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jämte sovsäcken och alla köksgrejorna på kälken, spände
mig själv för selen och drog den ned åt Ruonasvagge till.
Brantare och brantare blev backen. Jag försökte styra
snett, men snön blev hård och jag halkade omkull, varvid
den tunga kälken slet sig lös och började fara utför på
egen hand. Lyckligtvis var dess bakända hårdare belastad
än framändan, varför den snart inriktade sig efter största
lutningen. Dess hastighet tilltog fruktansvärt. Snart
försvann den bakom en avsats, under det att jag satte
mig ned i snön och undrade på om jag någonsin
skulle få se den mer. Slutligen fick jag se en
liten svart prick djupt nere i dalen och då
jag tittade närmare efter, såg jag att den
befann sig i rörelse. Jag for nu själv
efter, följande slädens spår, och
fann därvid att den måste
ha haft en ofantlig
hastighet, ty den hade på
flera ställen hoppat 20
a 30 meter ut i luften
utan att beröra
snöytan. Kälken var oskadad, men tätt inhöljd i ett lager av
fint snöstoft av samma slag som häftar på föremål under
snöstorm. Av farten hade kälken fortsatt flera hundra meter
på den horisontala bottnen av Ruonasvagge. Det hängde på
ett hår att den nått sluttningen nedåt Slihtajokks dalgång.
Endast 50 meter till, och den hade farit utför en ny backe,
där den ofelbart sönderslagits mot björkskogen, vilket
gjort ett brått slut på hela resan. Jag kröp nu i selen
och började bogsera kälken åt nordväst till, vilket gick
jämförelsevis bra i det goda föret och den jämna terrängen.
Vid berget Habres hann Norman upp mig med sin börda.
Nu började det snöa och frysa under skidorna och
släd-medarna, så att vi icke kunde komma längre utan
nödgades tälta för natten i Tarrekaisejokkdälen. Nästa
morgon hade det fallit 10 cm snö. I denna nysnö var det
omöjligt att framsläpa kälken, varför vi först buro tre

HURU VI LAGO I TÄLTET. Rit. av förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free