- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
365

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gående över järnvägsskenor och mellan rader av godsvagnar
korsa vi bangården i Storlien för att sedan vända skidornas
spetsar söderut mot Blåhammarkläppen.

Det är det grannaste väder man kan önska sig. Det skarpa
solljuset gassar och värmer. Redan efter en halvtimmes löpning börja
ansiktena se röda och väderbitna ut. Vid Storvallen göres en kort
rast för att taga snöbad, och så bär det i väg igen, upp över
Rundvalen och genom en stor björkskog ned i Enaälvens dalgång.

Sedan börjar uppstigningen till Blåhammarstugan. Det är
långa, jämna sluttningar, vilka man tar sig uppför utan
ansträngning. Den sista
backen är snart
övervunnen och man
sticker ned skidorna i
snödrivan utanför
stugdörren.

Det är svårt att i ord
ge uttryck för vad man
känner, när man här
uppifrån ser ut över
milsvida sträckor av en
ny och storslagen natur,
vid vilken ögat ej är
vant. Vita bergskammar,
vita snöfall överallt. Endast i norr synes en höjd kantad av
en mörk bård. Det är björkskogen i Storlienpasset.

En del norrmän, som besökt Blåhammarkläppen, börja vid
vår framkomst att vända tillbaka till Storlien. Silhuetterna
där uppe på fjälltoppen avteckna sig mot den guldfärgade västra
horisonten. Så skilja sig två av figurerna från de övriga och
falla likt ett par droppar utför fjällsidan. De förstoras hastigt
och efter några sekunder göra de båda skidlöparna — en norsk
gut och hans pige — en skarp kurva tätt invid stugknuten,
svänga mössorna till avsked och försvinna insvepta i ett moln
av yrande snö ned mot dalen. — — — — — — — — —

Det är kväll. Den dunkelröda solskivan sjunker bakom de
norska fjällen och Snasarnas toppar lysa med klar glöd. Så
börja färgerna växla och smälta samman. Det röda skiftar i
alla tänkbara nyanser mellan brandrött och djupaste purpur.
Men snart sjunker solen allt djupare och färgar snön violett
medan horisonten i väster går över i en blekgrön färgton.

Långa, svarta slagskuggor vandra från fjällryggar och toppar
ned i sänkorna och i deras spår följer kölden. Skymningen

rast under färden. C. Edelstam fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free