Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna tidsperiod utgiort den enda dragningskraften för
in-och utländska turister, både enskilda och hela grupper därav,
som besöka Sundsvall.
Det på norra Stadsbergets krön belägna fornhemsområdet,
som mäter 3 hektar, räknar redan nio byggnader, alla inredda
och stilenligt möblerade, och dessutom en bygdeborg, en
vård-kase och ett lappläger, som tävlar med Skansens. Fr. o. m.
sommaren 1916 kommer härtill en större fäbodvall med
därtill hörande byggnader, människor och djur.
Till allt detta sevärda kommer såsom en ytterligare
dragningskraft för turister, att man från Fornhemmet får njuta av en
verkligt storslagen norrlandsutsikt, vars make man får leta efter.
Anders G. Wide.
NÅGOT OM BOMÄRKEN
Bomärket har sedan uråldriga tider varit bondens och även
hantverkarens sköldemärke. Långt ifrån alltid har det utgjort
något bevis på okunnighet i skrivkonsten, ty även »skrivkarlarna»
brukade vid sidan av namnet sätta sitt bomärke. Så gjorde t. ex.
mönsterskrivaren Ingemar Jönsson i Kärvsta, Stöde s:n, Medelpad,
f. 1535, och så gjorde även hans ättlingar i rätt nedstigande led,
vilka alla voro skrivkarlar.
Man kan skilja mellan två slag av bomärken: dels
gårdsmärken, dels person- eller släktmärken. Varje gård hade i regel
två märken, ett som skars in i träkärl o. d. och ett, som å
skrivna handlingar sattes bredvid eller i stället för namnet, men
det hände även att bomärkena för en gård eller släkt hade
samma form för både skrift och inskärning.
Bomärken användes även på gravvårdar, t. ex. å Njurunda
gamla kyrkogård, och även å stenar i golvet i Linköpings
domkyrka har jag återfunnit den norrländska Gudmunds- eller
Gummesläktens säregna bomärke.
Av formen kan man ofta spåra bomärkenas härledning, dels
från runorna, dels från yrken eller lokala egenheter. Bunan
T synes såsom bomärke vara typisk för Towessläkten i Stöde (den
ursprungliga Bölesgården), nu Jon Olofs i Böle. Samma
bomärke, ehuru i något förändrad form, har även Turgården eller
Turas n:o 21 i Överbergs by, Svegs s:n, Härjedalen. Allt efter
olika delar av gården och olika innehavare har detta bomärke
undergått vissa förändringar och tillägg, t. ex. då två bröder
varit ägare till gården, då utbrytning eller utflyttning från huvud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
