- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1916, Småland /
382

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gården ägt rum, eller då den ena brodern varit bonde och den
andra torpare. Angående bomärkens förändring i form genom
borttagning eller tillägg, kan man iakttaga detta bäst vid
hemmansgårdarna i Hälsingland, som blivit delade i huvudnummer och
subnummer. Ser man åter på bomärken i Stöde s:n, så finnes
inom samma släkt ett bomärke för gamla länsmansgården i
Källsta, Kerfstedtarnas fädernegård (äges nu av Julius Kerfstedt),
och ett annat av något ändrad form för Gammelgästgivargården
i Källsta. Denna förändring ägde rum då Nils Ingemarsson,
förste gästgivare på den s. k. Gammelgästgivargården, tog sin
arvslott från länsmansgården.

Vissa yrkessläkter ha sina typiska bomärken, härledande sig från
olika yrken, såsom man särskilt kan iakttaga i Svegs sn,
Härjedalen. Och även för olika näringsfång och säregen belägenhet
kan man finna typiska bomärken, såsom t. ex. från
fiskarsocknarna Selånger och Njurunda i Medelpad.

I många fall innesluta bomärken i sig en hel oskriven historia
om släkternas näringsfång, sedliga liv och gudsfruktan. Så ha
vi t. ex. Svens Påls- eller Påls Pålssläkten i Uslands by, som
med sin grep med korset på som sitt sköldemärke under seklers
lopp, alltifrån digerdödens dagar år 1350, släktled efter
släktled haft sedesamma och gudfruktiga män och kvinnor,
efterlämnande i varje generation en talrik och kraftig avkomma.
Deras fädernegård har också alltid gått från far till son och
gör så än i dag.

Av bomärkena kan man också finna ur vilka släkter socknens
förtroendemän tagits. Stjärnan eller korset ingår alltid i dessa
släkters bomärken.

Finnarna ha även sina bomärken, som innesluta en oskriven
historia. I slutet av 1500-talet invandrade till Stöde fem finnar:
Tomas Tomasson och Glemet Person till Ulvsjön, Bengt Larsson
(Smed) och Israel Hinnerson till Hullsjön och Hinrik Olufsson
till Lomarken (nu Lillströms by). Tomas var en kraftig röjare,
och därför behövde han ofta sin slipa. Han tog slipstensväven
till bomärke. Clemet var en stor svedj are för att föröka sitt
lilla medförda rågförråd, och till minne av sina första dagar i
främmande land tog han rågpåsen och bärträet till bomärke.
Likaså hade Stor Rems Jon, ock kallad Jo, som invandrade till
Remmets by i Sveg, ett bomärke, som föreställer två avhuggna
träd med en stake lagd på grenarna, utgörande den stol, han
vilade på när han nådde Remshöjden och för första gången
skådade den vidsträckta utsikten över trakten. Om Stor Rems
Jo, eller Stor Remsen och likaså om Lill Remsen berättas en
mångfald historier. Deras efterkommande ha alla varit storväxta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1916/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free