Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATUR OCH BYGGNADSHISTORIA I GÖTEBORG 7
BASTIONEN CAROLUS REX. F. Bruce fot.
panoramat t. ex. (se sid. 9), ge oss en så omedelbar
förnimmelse av att fästningsstaden, flankerad av sidokastellen
Lejonet och Kronan, ligger därnere på lerslätten som ett
välordnat komplex, sinnrikt infogat i landskapet, men icke
mera inkräktande på dettas karaktär än ett fartyg,
förankrat i en skärgårdsvik.
Vilja vi försöka särskilja några av de mest utpräglade
faserna i Göteborgs bebyggelsehistoria sedan den tid, då
nylösingarnas rådstuga timrades upp på torget, faller oss först
ett stort skiljetecken i ögonen, ett viktigare än de andra —
en punkt, som med ett tankstreck efter sig markerar den
moderna tidens inbrott; jag menar fästningsverkens
rase-ring efter 1807. Som mer eller mindre svarta skiljetecken
’mellan perioderna dessförinnan uppträda en fruktansvärd
rad eldsvådor. I de flesta städers byggnadshistoria ha
eldsvådorna varit den kanske hårdaste hävstången till
utveckling och nydaningar. Under de knappa 200 år,
Göteborg levde som fästningsstad, undgick det lyckligen att
förhärjas av fiendehand men blev så mycket hårdare
åtgånget av vådeld. Så gott som intet kvarter, ingen offent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
