- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
33

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÖTEBORG SOM KULTURSTAD 33

gaste strävan måste vara att med kraft hävda sin ställning
som Sveriges port mot världshaven. Men vid sidan av
detta huvudintresse har sedan gammalt i staden vid Göta
älv och just hos ledarna av dess ekonomiska utveckling,
de stora köpmännen, funnits sinne också för andlig odling,
för konster och vetenskaper. De impulser, som givits av
de enskilda kulturvännerna, ha upptagits av samhället
som sådant genom dess myndigheter och representanter.
Omsorgen om de andliga behoven har uppfattats som en
social plikt. Företag med en oansenlig början ha, gynnade
av enskild och allmän offervillighet, vuxit ut till en
betydenhet, varom deras stiftare aldrig vågat drömma. Den
ena institutionen födde den andra eller lockade den till liv.
Nätt och jämnt är en kulturfråga löst, förran nya önskemål
stiga över horisonten, närma sig och vinna sitt förverkligande.
Så har handelsstaden blivit kulturstad och Göteborg det
samhälle i de nordiska landen — jämte Bergen, bör kanske
tillläggas — som med egna krafter uträttat mest för den andliga
odlingen. Med egna krafter, väl att märka. Utan att som
huvudstäderna ha staten och riksintresset att lita till.
Göteborgs kulturinstitutioner heta icke »Kunglig» etc, de heta
någon gång efter en storsinnad medborgare, oftast efter staden
själv »Göteborgs», ett prefix som kan vara gott nog. Det hade
dock ej varit så alldeles orimligt, om staten skänkt sitt stöd
åt Göteborgs kultursträvanden, ty dessa tillgodose ej blott
stadens egna behov utan i väsentlig grad hela Väst-Sveriges
och i sin mån rikets. Om några läroanstalter undantagas —
det kan ju ej här vara tal om allmänna läroverk och
seminarier — har dock statens bistånd ej tagits i anspråk, och
det tillfälle då senast en vädjan gjordes till regeringsmakten,
i teaterfrågan, har snarast blott givit Göteborg en tydlig
maning att trygga sig till sin egen kraft. För de göteborgska
kulturinstitutionerna kan detta på sitt sätt vara det
lyckosammaste. De äro helt skapade av staden och dess medborgare,
och både samhället och de enskilda donatorerna äga känslan
av att detta på en gång hedrar och förpliktar. Självkänsla
och tävlingslust voro städse de hävstänger, som lyfte de

3. Svenska Turistföreningens Årsskrift 1917.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free