- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
47

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GÖTEBORG SOM STORHAMN 47

del av den gamla hamnen ännu tjänst. Stora hamnkanalen
är alltjämt lossningsplats för en mängd mindre skutor med
inhemskt gods, ved, spannmål o. d. för det lokala behovet.
Även Vallgraven och dess fortsättning Rosenlundskanalen
användas för samma ändamål; över dem går bl. a.
huvudparten av lokaltillförseln av färsk fisk, och särskilt under
fisk-torgdagarna — onsdagar och lördagar — råder där
formlig trängsel mellan fiskarenas in- och utgående motorbåtar.

Att denna stadens äldsta hamn med sina blygsamma
mått under två århundraden också var stadens egentligen
enda, kan för nutidens ögon te sig underligt. För samtidens
var det naturligt. Stadens befästning inskränkte då
utrymmet. Inom vallarna måste handels- och varuupplagen
förläggas, men de stora fartygen, ostindiefararna och deras
gelikar, fingo stanna ute på redden i den naturliga hamn,
den förbiflytande älven erbjöd, och för varornas in- och
utförsel från dem begagnades små och mindre dräktiga
farkoster, för hvilkas handhavande redan så tidigt som år
1625 bildades ett särskilt skrå, »hemförarebåtsgillet». »Man
tänkte sig icke», skriver Nils Ericson i ett utlåtande år 1855,
»möjligheten af större fartygs uppdragande till staden eller
den inre hamnens uppmuddring till ett större djup. Allt
detta stridde mot befästningens ändamål och dess svagare
front mot sjösidan; men i den mån Göteborg upphörde
att vara en viktig fästning samt dess vallar och murar
öfverlätos till industriella föremål, fredliga sysselsättningar
och byggnader, inträdde också ett annat förhållande, ehuru
man långt därefter af gammal vane, på sätt som tillförene,
med pråmar underhöll förbindelsen emellan de längre ut
på rivièret förtöjda handelsskeppen samt stadens packhus,
Tullkammaren och enskilda magaziner.» Fast
fästningsverken redan 1807 dömdes till undergång, mötte Nils
Ericsons förslag om kajers anläggning å älvstranden ännu
så sent som 1837 starka invändningar från framstående
köpmannahåll.

Här, som på så många andra områden, var det ångan,
som åstadkom den stora omvälvningen. I augusti 1823

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free