- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
71

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA ORD OM HOHUSLÄN 71

skap. Dessa motsatser återrinnas både i naturen och bland
människorna och i deras handlande. Först ha vi själva
berggrundens beskaffenhet. I ett inemot två mil brett bälte
från de yttersta skären inåt och från Gullmaren norrut till

KLIPPOR VID BOVALLSTRAND.

Idefjorden bestå bergen av granit: Öster om granitbältet
och söder om Gullmaren, Sveriges enda fullt typiska
fjord, eller i alla fall dess mest typiska fjord, är
däremot gnejsen enarådande. Motsatsen är slående och
präglar landskapets konturer. Graniten ligger i jämna hällar
eller ock liksom mäktiga, massiva klumpar, som
visserligen ofta kunna vara branta, t. o. m. tvärbranta, men
alltid äga mer eller mindre mjukt rundade linjer. Gnejsen
kan visserligen också bilda jämna hällar, men blir gärna
mer brusten och visar ofta skarpa konturer. Vid Gullmaren
kan man med samma blick omfatta båda slagen av
urbergslandskap. Det är emellertid ej endast landskapets former,
som röna inverkan av berggrundens art; även dess färger
bestämmas i stort sett därav. I Bohuslän gå nämligen
berghällarna i dagen i större utsträckning än annorstädes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1917/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free