- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
93

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOHUSLÄNSKA FORNMINNEN 93

liga paleolitiska tidens slut synes hava vällt fram ur
kontinentens inre och nått Atlantens stränder mellan Öresund
och Seine. Två rasrena rester skonade denna folkvåg dock,
den ena, som efter stenålderns slut gick sin undergång till
mötes, i sydvästra Frankrike,.den andra, ännu beståndande,
på den Skandinaviska halvön, frånsett dess sydvästliga del,
där samma rasblandning konstaterats förekomma alltsedan
stenåldern som på västsidan Öresund. Om även
Bohuslän mottagit stänk av denna folkvåg kan ännu ej avgöras.

Det var kring Bälten och Öresund, om vi nu begränsa
oss till Norden, som efter den beskrivna folkblandningen
kulturen långsamt utvecklades därhän, att stenåldern i
egentlig bemärkelse kan sägas hava avlöst benåldern. De
allbekanta danska kjökkenmöddingarna lämna oss det
fylligaste materialet till studiet av denna kulturepok. De
synas tillhöra tiden omkring 4 000 år före vår tideräknings
begynnelse.

Befolkningen i mellersta och norra Sverige upptog
begärligt de inom nyssnämnda område gjorda framstegen. I
första hand gäller detta om Bohuslän, vars befolkning,
utom de bekväma förbindelser, som landets läge och av
fjordar starkt sönderskurna natur medgav, också hade
fördelen att i den jord, de trampade, finna samma material,
flintan, vars rika förekomst i Danmark betingade
kjökken-möddingkulturens säregna utveckling.

Flerstädes i Bohuslän, där plogen vänder ytlagren eller
en rännil skär sönder grästäcket, finner man också talrika
minnen av denna tids bebyggelse, den första, vars
topografiska omfattning vi kunna hoppas få kartlagd.

Mest karakteristiska bland redskapen i dylika
boplatslager äro de från kjökkenmöddingfolket lånade, genom grova
slag utan slipning framställda flintformerna, skiv- och
kärnyxor, samt en för Bohuslän och Kristianiafjordens
strandbygder karakteristisk nyskapelse, den s. k. Lihultsyxan av
sten. Denna yxform, vartill materialet allestädes stod till
buds, spred sig från Bohuslän till Dalsland och längs Göta
älv till Västergötland; yngre utvecklingsformer nå t. o. m. in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free