- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
101

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOHUSLÄNSKA FORNMINNEN 101

Så synas många av Bohusläns hällristningar
åskådliggöra enstaka episoder ur den fantasikrets, som alltid går
igen i folksagorna, striden om gods och ära eller om
kärlekslycka. Att tolka bergtavlornas innebörd försvåras dock bl. a.
därav, att en dylik sällan gjorts färdig på en gång. Nya
bilder äro senare tillagda, kanske över de äldre och utan
avsiktligt samband med dessa, liksom på lek av sysslolöst
folk, precis som vår tids hällristningar: genomstungna
hjärtan med ett eller två par initialer ini. Men samtidigt visa
andra bilder sinsemellan oförtydbart släkttycke under sådan
fasthet i långt driven schematisering, att dessa måste anses
vara speciella yrkesutövares verk. Man frestas därav, och
särskilt genom ristningarnas i Tanum omåttliga antal, till
en jämförelse med en företeelse från en vida senare tid,
runstensmodet, som i Mälardalen under ett halvt
århundrade åstadkom mer än halvtannat tusental monument längs
vägar och stigar.

Att helt och hållet skriva den stora förekomsten av
hällristningar på stundens lek eller inbördes tävlan mellan
skrytsamma bönder om första priset som konstmecenater,
vore emellertid förhastat. Den talrika förekomsten av
älvkvarnar på samma hällar, där ovan skildrade bildserier
anbragts, låter förmoda, att figurernas anbringande
åtminstone delvis eller ursprungligen berott på religiösa motiv.
Vi få i detta sammanhang ej frånse, att hällristandet lika
väl som dösbyggandet och åkerbruket endast är en
modifierad upprepning av ett i Södern förut utvecklat bruk.
De bohuslänska hällristningarna finna sina mest berömda
förebilder i de liguriska alptrakterna, där man på några
berg 1900—2 600 m o. h., delvis omedelbart under den
eviga snöns gräns, finner precis som i Bohuslän inknackade
figurer, exempelvis plöjande bönder och vapenbärande män.
Man har i dessa, säkerligen med rätta, velat se böneskrifter
eller votivtavlor, genom vilka pilgrimer sökt tillförsäkra sig
eller tackat för god årsväxt och segersällhet, varöver de
gudamakter rådde, som bodde på de snöhöljda bergen och
nu fått namnet — Sancta Maria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free